Civilstånd, personlighetsdrag och intellektuella förmågor kan förutsäga din livskvalitet när du blir gammal. Starkast är dock sambandet mellan livskvalitet och symtom. Åsa Enkvist, läkare och doktorand på Lunds universitet har tittat på faktorer som har betydelse för livstillfredsställelsen hos våra äldsta.

Den grupp som växer snabbast i samhället är den allra äldsta, de som är 80 år och äldre. Åsa Enkvists studier visar att det som främst påverkar livstillfredställelsen hos dem, är förekomsten av symtom. Bland testgruppens nästan 700 personer, var det endast fyra som svarade att de inte hade haft något symptom under de senaste tre månaderna:

Sambandet symtom och livskvalitet

– Det här är en ganska undanskuffad grupp med många typer av symtom som till exempel ont i mage eller ben, ständigt får springa på toaletten osv. Inom vården är vi väldigt fokuserade på att ställa diagnos – det är vi som medicinare tränade på. Men för livskvaliténs skull kanske symtomen väger tyngre än diagnosen och detta måste tas på allvar i vården av våra äldsta, säger Åsa Enkvist.

Att sätta symptom före diagnos innebär långt ifrån alltid att man sätter in fler mediciner, utan kanske snarare att man plockar bort läkemedel. Åsa Enkvist avhandling fokuserar dock inte på orsaken till patientens symptom, utan påvisar sambandet mellan symtom och livskvalitét.

Att ha kontroll över sitt liv

Med högre ålder påverkas också den vardagliga funktionsförmågan. Avhandlingen visar att sänkt funktionsförmåga är förknippad med sämre livskvalitet. Men en sämre förmåga kan uppvägas av att man har hjälp och en partner och de som lever i ett parförhållande mår generellt bättre än de som lever ensamma. Positivt för livskvalitéten är också känslan av att man själv har ansvar och kontroll över sitt liv, istället för tanken att slumpen eller ödet styr ens liv.

– Det finns även ett tydligt samband mellan intellektuella förmågor och livskvalitet men de andra faktorerna som symtombörda och funktionsförmåga väger betydligt tyngre än de intellektuella förmågorna, fortsätter Åsa Enkvist.

Testgruppen är hämtad från Gott Åldrande i Skåne-studien; det så kallade GÅS-projektet som är en nationell befolkningsundersökning som pågått sedan 2001. Avsikten med GÅS-projektet är att få svar på hur framtida behov av vård och omsorg kommer att se ut.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för hälsa vård och samhälle, 20 september 2013