– Väldigt många med långvarig smärta kan bli mycket bättre. Olyckan har hänt och den kan inte göras ogjord, men vi kan hjälpa patienten att komma vidare och få vardagen att fungera igen.

Eva-Maj Malmström är sjukgymnast och arbetar vid ”Kompetenscentrum område nackbesvär efter olycka” tillsammans med överläkare Hans Westergren.

De arbetar vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Skånes universitetssjukhus med människor som drabbats av långvarig nacksmärta och funktionsnedsättning efter olycka. Vanligast är påkörningsolyckor bakifrån i bil där den drabbade är helt oförberedd och livet tar en ny vändning inom loppet av sekunder.

I deras uppdrag ingår förutom patientkontakterna också att skapa nätverk och främja bra omhändertagande i hela vårdkedjan efter en olycka.

– Att få just en nackskada kan vara extra besvärligt, berättar Eva-Maj Malmström. Man blir ständigt påmind om smärtan och den nedsatta funktionen eftersom nästan allt man gör involverar nacken på något sätt – när man tittar, äter, pratar eller rör kroppen.

Smärtrehabiliteringen sker i team där läkare, sjukgymnaster, psykologer m.fl. yrkesgrupper arbetar tillsammans, med patienten i centrum. Många gånger sker samarbetet tillsammans med läkare och sjukgymnaster från patientens vårdcentral.

Komma vidare efter en olycka

– Vid en lyckad rehabilitering hittar patienten sin egen kapacitetsnivå, vilket hjälper kroppens egna läkande processer att komma igång, säger Hans Westergren. Det är viktigt att som patient hitta vad man klarar av att göra, att se sina möjligheter och att skapa förutsättning för återhämtning. För oss i sjukvården kan riktade behandlingsåtgärder komplettera denna process.

Hans Westergren berättar att smärtrehabiliteringen mycket handlar om att hitta ”taket” för vad man själv klarar av, och att det kan variera från dag till dag.

– Jag brukar säga att man måste försöka se till att ha en liten bit mellan det man ska göra och ”taket” så att man inte hela tiden slår i det och överbelastar sig. Att slå i taket förvärrar ofta smärtan och försämrar läkningsprocessen. Det handlar också om att hitta olika övningar och aktiviteter som gynnar rörelser och muskelfunktion.

Kompetenscentrum för nackskada

I Skåne inträffar åtminstone 1500 påkörningsolyckor i bil varje år. Vanligast är det som kallas whiplash-trauma som uppkommer till exempel när man blir påkörd bakifrån i bil. Detta innebär att ”kroppen och huvudet rör sig i olika riktningar” och då uppstår ”slitningar” i nackens komplexa strukturer.

Smärta och stelhet i nacken kommer oftast i direkt anslutning till olyckan. För det mesta minskar smärtan under de närmaste veckorna efter olyckan, och de flesta har inga symptom kvar efter ett halvt till ett år. Under den första tiden räcker det ofta att följa enkla råd.

Hos dem där smärta och funktionsbegränsningar kvarstår eller ökar gäller det att erbjuda rätt nivå på stöd och åtgärder.

– Vi har ca 200 nybesök per år av människor med långvarig smärtproblematik efter en olycka, säger Eva-Maj Malmström. Smärtrehabiliteringen utformas utifrån varje individs behov, men vanligtvis handlar det först om en grundlig undersökning och kartläggning av patientens aktuella behov. Därefter utvärderar vi vilka behandlingsmöjligheter som finns. Varje patient är unik. Det gäller alltifrån skademekanismerna vid själva olyckan och konsekvenser av skadan, till att varje individ har olika förutsättningar för läkning och återhämtning.

Det finns också ett mer intensivt smärthanteringsprogram på kliniken där patienten genomgår en utbildning på heltid i fem veckor. Den föregås av flera uppstartsträffar och följs av återkommande uppföljningar. Hela programmet från utredning till avslutning spänner ofta över ett helt år.

– Smärtrehabilitering är en långsam process som kräver en hel del arbete för alla inblandade, framför allt för patienten själv. Målet är att patienten ska finna vägar tillbaka för till ett bra liv trots vissa begränsningar, säger Eva-Maj Malmström.

Satsning på kunskapsspridning

”Kompetenscentrum område nackbesvär efter olycka” har funnits i tre år nu. Innan dess var köerna till behandling vid smärtkliniken långa, men nu, berättar Hans Westergren, har man genom ett strategiskt arbete och extra resurser från Region Skåne lyckats få väntetiderna att hålla sig inom vårdgarantins krav.

Tanken med ett samlat kompetenscentrum för nackskador i Skåne är att göra det möjligt för specialisterna vid Skånes universitetssjukhus att bättre förmedla kunskap och dela erfarenheter med vårdcentraler, andra vårdaktörer och patienter med nacksmärta.

– En distriktsläkare möter ett fåtal patienter per år med den här typen av skada, berättar Hans Westergren. Det behövs därför ett nära samarbete kring patientgruppen för att hålla sig uppdaterad beträffande erfarenhet och forskning. Vi finns som en resurs som kan stötta både vårdpersonal och patienter under hela rehabiliteringen.

Telefonjour för både patienter och vården

Varje vardag är det möjligt att ringa en utbildad smärtsköterska för nackskaderådgivning. Nina Wätthammar Olsson får samtal från både patienter och vårdcentraler.

– Ibland kan det hända att människor ringer redan när de står på olycksplatsen, berättar Nina Wätthammar Olsson. De är osäkra på hur farligt det är och vad de ska göra.

Många drabbas av påkörningsolyckor och för dem som jobbar med rehabilitering av nackskadade patienter blir det självklart att därför också lyfta betydelsen av att förebygga olyckor i trafiken. De ska helst inte behöva ske.

– För mig är det obegripligt hur man kan riskera att orsaka livslångt lidande både hos sig själv men även hos andra genom att göra en massa annat än att köra bil och ha koll på trafiken, säger Eva-Maj Malmström. När man är ute i trafiken ser man numera så många som knappar på sin mobil eller gps och inte har full uppmärksamhet. Det är märkligt att det får fortsätta.

Några tips om olyckan är framme

Smärtteamet vid Skånes universitetssjukhus har tagit fram en broschyr ”Nacksmärta efter olycka”. Där kan man bland annat läsa mer om när man kan behöva söka vård och vad man ska tänka på vid framtida bilkörning.

– Vi ger också några tips i broschyren på vad man kan göra för att minska risken för långvariga nackbesvär efter en olycka, berättar Eva-Maj Malmström.

– Det tänker man kanske inte på, men huvudet väger nästan fem kilo och huvudets rörelser finjusteras av små muskler med samma precision som våra fingermuskler. Det är ett känsligt samspel mellan ledrörelser, många små muskler och nerver, och detta kan lätt rubbas. Här kan en sjukgymnast vara till stor hjälp för att minska spänningarna i muskulaturen, understödja rörelser i ledsegmenten och på så sätt också kan smärtan minska och möjligheterna öka till självläkning, säger Eva-Maj Malmström.

– Det gäller att se sina möjligheter och försona sig med vad man kan göra här och nu, avslutar Hans Westergren.

Text: NINA NORDH