Det är tidigare känt att kvinnor som kommer i klimakteriet tidigt har ökad risk för benskörhet och frakturer. Nu har denna effekt även undersökts i ett långtidsperspektiv.
Ola Svejme, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, har haft tillgång till data där närmare 400 kvinnor i åldern 47-48 år regelbundet följts upp avseende skelettets bentäthet och förekomst av frakturer. Mätningarna pågick i mer än tre decennier, och därmed har det funnits en unik möjlighet att studera hur förändringarna efter menopaus utvecklats över tid.
I Ola Svejmes avhandling framkommer det att den ökade risken för benskörhet bland kvinnor med tidig menopaus fortsätter upp i hög ålder. Det gäller också risken för frakturer och en för tidig död. Skillnaderna följde med upp i de allra högsta åldrarna för kontroll, 77 respektive 82 års ålder.
Kan motverkas genom fysisk aktivitet
I en fördjupad studie inkluderades även olika kända riskfaktorer för benskörhet och frakturer. Det visade sig då att tidigt klimakterium fortfarande kan ses som en indikator på såväl frakturer som risk för tidig död. Grundorsaken kan däremot vara en annan, eftersom tidigt klimakterium kan vara följden av andra bakomliggande omständigheter som orsakar både tidig menopaus och ökad dödlighet.
I en annan del undersöktes hur motion påverkade bentätheten. Resultatet visade att den med åldern avtagande bentätheten kunde motverkas genom regelbunden fysisk aktivitet. Skillnaderna kvarstod efter justering för andra faktorer som t.ex. ålder för menopaus och östrogennivåer.
Text: BJÖRN MARTINSSON
Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, 6 maj 2013
