Vad händer i hjärtat när något av de stora kranskärlen proppas igen vid en akut hjärtinfarkt? Det försöker forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus förstå.

De har nyligen publicerat en studie där de visar att mikroRNA, som tidigare uppmärksammats mycket inom cancerforskningen, även skulle kunna spela en viktig roll vid hjärtinfarkt.

MikroRNA är korta molekyler som finns utspridda i alla våra celler. De upptäcktes i början av 90-talet och nu vet man att de finns i alla organismer, från virus till människor. På senare år har det riktats stort intresse mot dessa ämnen inom bland annat cancerforskningen eftersom de har förmågan att blockera tillverkningen av proteiner i kroppen.

Även inom hjärtforskningen har många varit intresserade av att se vilken roll dessa ämnen spelar, och nu har forskare i Lund för första gången kunnat visa vad som händer med dem vid en hjärtinfarkt.

MikroRNA i blodplättar

– Vi har undersökt vilka slags mikroRNA som finns hos patienter med svår hjärtinfarkt och jämfört med friska personer, säger Olof Gidlöf som är huvudförfattare till studien som nyligen publicerats i tidskriften Blood.

Hos människan har man hittills hittat ungefär 2000 olika slags mikroRNA som finns runt om i kroppens celler.

– Vissa mikroRNA är specifika för hjärtmuskeln, andra finns bara i kärlväggen och så vidare, berättar Olof Gidlöf. Vi var intresserade av att se vad som händer i den propp som bildas i hjärtat vid en hjärtinfarkt och har därför studerat mikroRNA i blodplättar.

Forskarna undersökte både blod och blodproppar från patienter med en form av allvarlig hjärtinfarkt som orsakats av att en förträngning, ett så kallat plack, har lossnat i något av de större kranskärlen i hjärtat.

När detta händer blir det ett ”sår” inuti kärlväggen som måste lagas. Snabbt är blodplättar på plats som klumpar ihop sig och täpper till ”såret”. Men risken är att de i stället proppar igen kranskärlet. Effekten blir då att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med blod och det leder till en hjärtinfarkt.

Skruva ner inflammationen?

– Blodplättar är celler som saknar cellkärna och som inte tillverkar egna proteiner, säger Olof Gidlöf. Men trots det kan man hitta mikroRNA i blodplättarna som kan frisättas vid behov. Vi tror att detta kan vara ett sätt för kroppen att skruva ner det inflammatoriska svaret efter det akuta skedet när en skada uppstått.

Det forskarna kunde se i sin studie var att nio olika mikroRNA klart skilde sig åt mellan patienter med hjärtinfarkt och friska personer. Hos patienterna med hjärtinfarkt var nivåerna sänkta för åtta av dessa mikroRNA.

Aktiverade också blodplättar i provrör

– Vår hypotes var att de blodplättar som aktiverats i samband med hjärtinfarkten hade tömt sitt innehåll på mikroRNA och att det var förklaringen till att värdena var lägre hos hjärtinfarktpatienterna, berättar Olof Gidlöf. Därför undersökte vi också vad som händer i blodplättar som aktiveras i provröret på lab. Även här kunde vi se att samma slags mikroRNA frisattes som vid en hjärtinfarkt.

Nu tittar forskarna vidare på vad som styr frisättningen av mikroRNA. Förutom att bättre förstå förloppet vid en akut hjärtinfarkt är förhoppningen att denna kunskap i framtiden ska kunna användas som ett komplement när man är osäker på om någon har drabbats av hjärtinfarkt eller inte.

Text: NINA NORDH

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i april 2013 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.