Misstankar om hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till akutsjukvård. Patienterna kommer in med bröstsmärtor och får ofta stanna på sjukhuset minst en eller två nätter. Men så mycket som tre fjärdedelar av de inlagda patienterna visar sig inte ha AKS – akut koronart syndrom.

– Våra verktyg på akuten är helt enkelt för dåliga för att ställa en säker diagnos. Då tvingas vi lägga in patienten, för att inte riskera hans eller hennes hälsa, säger Ulf Ekelund, docent och lektor på Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

De verktyg läkarna för närvarande har på akutmottagningen är patientens sjukhistoria, kroppsundersökning, blodprov och EKG. Men inte ens EKG ger ett tillräckligt pålitligt resultat – av dem som kommer till akuten med hjärtinfarkt har exempelvis en femtedel helt normala EKG-värden.

Denna osäkerhet i bedömningen resulterar i en stor överinläggning, i Lund i storleksordningen 2000 patienter om året. Dessa onödiga sjukhusnätter blir dyra för sjukvården och ibland en omskakande upplevelse för patienten, som trott sig vara i ett akut och dödligt tillstånd.

Det tas emellertid små små steg i rätt riktning. Ulf Ekelunds doktorand Jakob Lundager Forberg disputerar snart på en avhandling om ett nytt dataprogram för att tolka EKG, ett nytt beslutsstöd för oerfarna akutläkare och en ny undersökningsmetod kallad myokardscintigrafi.

– De första två tillämpningarna är inte redo för klinisk användning, utan får ses som steg på vägen. Men myokardscintigrafi använder vi faktiskt nu på akutkliniken i Lund, säger Ulf Ekelund.

Metoden går ut på att låta insprutade radioaktiva isotoper ge en bild av blodflödet i hjärtats olika delar. Den passar bara för en viss grupp av patienter, men hos dem har den gett goda resultat.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev 2 – 2013, 27 mars 2013