Om du stryper vattenslangens flöde till gräsmattan så dör grässtråna. Vid en akut stroke stryps blodflödet till hjärnan på motsvarande vis.
Nu förbereds en studie på patienter som syftar till att tidigt minska skadans omfattning. Målet är att förmå hjärnans egna receptorer att motverka den syrebrist i hjärnan som uppkommer efter ett slaganfall.
Ett fungerande blodflöde är lika viktigt för hjärnans nervcellsfunktion som vattnet är för gräsmattan, oavsett vilka näringsämnen som tillsätts.
– Mitt forskarlag har identifierat en försvarsmekanism i hjärnans kärlväggar som kan påverkas så att sviterna av en stroke lindras, berättar professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
De mottagare, receptorer, som är aktiva har olika funktion. En typ får kärlen att dra sig samman, en annan får kärlen att vidga sig. I slutet av 90-talet snubblade forskarlaget över en banbrytande upptäckt som gav forskningen en helt ny inriktning. De nya rönen visade att under vissa omständigheter kunde de vidgande receptorerna också bli sammandragande.
– I vår uppföljning på personer som avlidit efter stroke kunde detta bekräftas, säger Edvinsson.
I experimentella försök har man därefter i detalj kartlagt de intracellulära signaler som utlöser denna mekanism. När denna hämmas uppkommer en mycket mindre hjärnskada.
Forskarlaget går nu vidare med en ansökan om en klinisk studie på tolv patienter som drabbats av allvarlig hjärnblödning. Studien sker i samarbete med neurokirurgerna i Lund.
Text: PER LÄNGBY
Foto: Roger Lundholm
Ur Nyhetsbrev för journalister nr 7 – publicerad 12 december 2012