Jag ringde upp Anders Glynn som är toxikolog vid Livsmedelsverket för att höra lite mer om flourerade ämnen. Hur får vi i oss fluorerade ämnen och vad säger han om riskerna?
– Det är en komplex grupp ämnen, och när man inom industrin fasar ut ett ämne så kommer det snart något nytt i stället. Lagstiftningen och riskbedömningen har idag svårt att hinna ikapp.
Är det farligt?
– Studier på försöksdjur visar att ämnena vid höga doser påverkar fettmetabolismen, samt sköldkörtelns, immunförsvarets och reproduktionsorganens funktion. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, gjorde 2008 en riskvärdering av två av de mest studerade ämnena, PFOS och PFOA. I denna drogs slutsatsen att befolkningens exponering för PFOS och PFOA inte innebär ökade hälsorisker.
– Nya studier, som kommit efter denna riskvärdering, pekar dock mot att ämnena sannolikt är mer problematiska än man tidigare trott. Samtidigt har befolkningens exponering för PFOS och PFOA sjunkit, eftersom tillverkningen av ämnena har minskat kraftigt. Den nuvarande exponeringen är sannolikt inte en hälsorisk som konsumenterna behöver oroa sig för, men marginalerna till de nivåer som kan orsaka hälsoeffekter är troligen mindre än vad man tidigare trott.
Hur får vi i oss fluorerade ämnen?
– I de fall där tillverkningen har minskat kraftigt, t.ex. för PFOS och PFOA, är sannolikt maten en viktig källa. Eftersom ämnena är långlivade och svåra att bryta ner, stannar de också kvar i ekosystemen under lång tid. Men för många fluorerade ämnen som används idag känner man inte till hur de sprids och vilka mängder vi människor får i oss.
– Vi tror att en del kommer från material som belagts med fluorerade ämnen för att vara vatten- och fettavvisande.
Kan du ge några exempel?
– Ja, det kan till exempel vara snabbmatskartonger, bakplåtspapper och bullformar. Däremot är det inte fråga om plastbelagt papper som mjölkkartonger och liknande. Fluorerade ämnen används också i impregnering av textilier och läder, i vissa typer av brandsläckningsskum samt i vissa rengöringsmedel, golvpolish, vaxer och bilvårdsprodukter.
– Man har vid några tillfällen också hittat förhöjda halter i dricksvattnet och fisk när brandsläckningsskum från flygplatser förorenat grundvattnet, sjöar och vattendrag.
Är det höga halter fluorerade ämnen i maten?
– Under de senaste åren har vi generellt sett se en minskning av halterna av fluorerade ämnen i mat för de ämnen där tillverkningen har minskat. I vissa förorenade områden kan halterna i till exempel fisk fortfarande vara höga. För andra ämnen sker sannolikt fortfarande en ökning, men än så länge är intaget i befolkningen relativt lågt.
Vad gör ni för att minska mängderna i mat?
– Det är framför allt kemikalielagstiftningens och industrins uppgift att se till att de fluorerade ämnena inte hamnar i maten. Livsmedelsverket kan inte förbjuda kemikalietillverkning, det är Kemikalieinspektionens uppgift. När långlivade ämnen väl har hamnat i maten vet vi tyvärr att vi kommer att få leva med dem i vår mat under lång tid framåt. Det är vad som tidigare hänt för PCB och dioxiner.
– Positivt är ändå att vi i flera studier har sett att när man väl har tagit beslut om att avveckla ett ämne, så tar det inte så många år innan vi ser en nedgång i blodet hos de vi undersökt. Vi gör studier tillsammans med forskare för att inventera källor och trycker på för att EU ska skapa gränsvärden för den här typen av miljöföroreningar i maten.
Text: NINA NORDH
