En graviditet är vanligtvis cirka 40 veckor, men i Sverige föds runt 250 barn om året redan mellan veckorna 22–27, när de bara kommit drygt halvvägs i sin utveckling. De tillhör gruppen ”extremt för tidigt födda”.

För de blivande föräldrarna kommer en så tidig födsel som en chock.

– Inga föräldrar är förberedda på att de ska få ett barn redan i vecka 23, 24 eller 25. De hamnar i en krissituation och då är det viktigt att vi i sjukvården stöttar dem på alla sätt, säger David Ley, professor i pediatrik vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Inflammation vanligaste orsaken

Den vanligaste orsaken till extremt för tidig födelse är för tidiga värkar utlösta av en inflammation. Andra anledningar är att fostret inte växer som det ska eller att mamman är sjuk, vanligen då i havandeskapsförgiftning.

När ett barn föds så tidigt väger det mellan 500 och 1000 gram. Risken att det inte överlever varierar kraftigt med utvecklingen. Av dem som föds i vecka 22 överlever cirka tio procent, motsvarande siffra i vecka 26 är 85 procent.

Hud mot hud

– Den tyngsta faktorn för överlevnad och för barnets hälsotillstånd i framtiden är hur långt graviditeten är gången vid födseln. Samtidigt har både övervakningen av fostret före födseln och vården som vi ger barnet på neonatalavdelningen efter födseln en stor betydelse, säger David Ley, men understryker också vikten av att föräldrarna deltar i vårdprocessen.

– Kontakten mellan barnet och föräldrarna är viktig. Därför ser vi gärna att de är med så mycket de orkar, att de finns tillhands när barnet behöver dem. Ett finger att hålla i, en axel att vila mot, hud mot hud.

Ett barn som föds extremt för tidigt är inte redo att möta världen, bland annat är lungorna och hjärnan omogna och risken för komplikationer är stor. Men det har skett en enorm utveckling av vården av för tidigt födda barn de senaste 40 åren, vilket gett även de här barnen betydligt större chans att överleva nu än tidigare.

Intensivvården utvecklas

– Det vi behöver förstå bättre är vad det är som reglerar utmognad och tillväxt hos de här mycket för tidigt födda barnen, och hur vi kan påverka dessa faktorer så att utvecklingen sker så normalt som möjligt.

På många neonatalavdelningar försöker man efterlikna miljön i livmodern; dämpad belysning, tystnad och några frottéhanddukar som en vall runt barnet som tar emot när det rör sig. Allt för att barnet ska få en så gynnsam utveckling som möjligt, trots för tidig födsel.

– Den här delen av intensivvården har utvecklats mycket och den är viktig. Barnet ska ju stimuleras i den takt som det kan hantera det, säger David Ley.

Text: OLLE DAHLBÄCK