Barn som föds extremt för tidigt, före 29:e graviditetsveckan, löper större risk att få en otrygg anknytning till sina närmaste. Detta kan i sin tur öka risken för att senare i livet utveckla psykisk ohälsa. Den goda nyheten är att det delvis går att lindra problemen genom rätt omvårdnad av den nyfödda och att man kan få hjälp även senare i livet.

Alla nyfödda har i början svårt att reglera sina känslor och behöver därför förälderns hjälp. Föräldern måste vara lyhörd för de signaler som barnet skickar ut och kunna bemöta barnets behov och hjälpa det tillrätta. Ett väl fungerande samspel mellan barn och förälder underlättar en trygg anknytning.

– Ett barn med en trygg anknytningsrelation har lärt sig att: ”När jag behöver hjälp då skickar jag ut signaler som gör att jag får hjälp”. Detta stärker barnets tilltro till den egna förmågan och att det kan lita på andra, säger Anne-Li Hallin, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Skånes universitetssjukhus.

Hjälper tyda svaga signaler

Extremt för tidigt födda har svårare att skicka ut tydliga signaler. De kanske inte orkar eller så är signalerna väldigt svaga. För de nyblivna föräldrarna har tillvaron vänts upp och ner och livet är ett kaos. De är stressade, oroliga och inte sällan väldigt trötta. Då är det inte lätt att uppfatta svaga signaler från ett barn.

– Vården av för tidigt födda har förbättrats mycket på senare tid. I Norden är vi långt framme inom det här området, säger Karin Stjernqvist, professor i psykologi vid Lunds universitet. Hon forskar kring de för tidigt födda barnens utveckling.

Idag jobbar man mycket med att främja barn-förälderrelationen. Det kan vara att föräldrarna uppmuntras till att ha hudmot- hudkontakt med barnet och att delta i omvårdnaden. Att småprata med sitt barn, hur litet det än är, är också viktigt.

Personalen hjälper också föräldrarna att tyda de svaga signalerna som barnet sänder ut. Det kan röra sig om en liten gäspning eller att barnet öppnar ögonen en kort stund.

 Trygg anknytningsstil går att förvärva

Viktigt att komma ihåg är att en otrygg anknytning inte automatiskt leder till psykiska problem. Det finns ingen självklar koppling, däremot utgör det en riskfaktor.

– Dessutom är det aldrig kört. Det finns möjligheter att förvärva en trygg anknytningsstil även längre fram i livet och vissa perioder i livet är extra lämpliga för det, förklarar Anne-Li Hallin och fortsätter:

– Puberteten är en sådan tidpunkt. När man etablerar en djupare kärleksrelation eller när man själv får barn är andra lämpliga tillfällen. Genom en ökad insikt om sig själv och det egna sättet att agera i känslomässigt nära relationer förstärker man sin förståelse av hur vi formar relationer. Kanske förstår man bättre varför de viktiga anknytningspersonerna, vilket ofta är föräldrarna, agerade som de gjorde. Men om den otrygga anknytningsstil jag etablerade som barn består och är en faktor i psykisk ohälsa kan man behöva söka professionell hjälp.

Bäst att göra rätt från början

Men bäst är förstås att försöka göra så rätt som möjligt från början.

– Svenska barnläkarföreningen är på gång att skapa ett nytt nationellt program där extremt för tidigt födda barn ska följas upp av sjukvården till 5 1/2 års ålder. Och i Skåne har vi redan ett sådant program för uppföljning, berättar Karin Stjernqvist.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ