De sista gångerna jag träffade min pappa var på sensommaren 2007. Jag var på besök i Stockhom och vi satt vid köksbordet i mina föräldrars lägenhet på Söder. Solen lyste in genom köksfönstret och gardinen fladdrade i draget från det öppna fönstret.

“Titta på segelbåten där” sa pappa och pekade på taket på husen mitt emot.

“Nej, det är visst inte en båt utan en lastbil” fortsatte han.

Mamma och jag tittade frågande på varandra, vad menade han, det fanns ju varken båt eller lastbil på taket. När jag frågade honom tittade han bara förvirrat på mig.

Pappa satt på en stol med höjd sits, bredvid stod rollatorn som han inte kunde gå utan. Mödosamt reste han sig upp och gick in i sovrummet för att vila. Han fick ta sats flera gånger för att komma igång och han gick långsamt med hasande steg.

På kvällen samlades vi hos min syster. Runt bordet satt hela familjen, vi var tio personer. Samtalet böljade  fram och tillbaka runt bordet. Pappa försökte säga något, han hade svårt att komma igång. Vi tystnade för att höra men han fastnade på orden och hade svårt att artikulera sig och fick inte fram det han ville säga.

Några veckor senare gick pappa bort, han blev 82 år och de sista åren av hans liv präglades mycket av Parkinsons sjukdom.

När han var yngre gick allt snabbt, han var snabb i tanken, hade alltid bråttom och avbröt ofta oss andra vid middagsbordet för han hade alltid något han ville säga.

Hallucinationerna, svårigheten att gå, att fastna i en rörelse och att ha svårt att prata är alla delar av Parkinsons sjukdom, en neurologisk sjukdom som främst drabbar äldre.

I den här artikelserien berättar jag om många människor med anknytning till Parkinsons sjukdom.

Möt Lillemor Dahlqvist som berättar hur det är att ha sjukdomen och Anders Björklund som forskat om sjukdomen sedan 1960-talet.

Vad kostar sjukdomen samhället och hur vet vi att den vård och behandling som ges har önskad effekt?  Hur ska vi se till att vården blir lika över hela landet?

Det pågår mycket forskning inom både medicin och teknik för att hitta nya behandlingar.

Framstegen som görs ger hopp för patienterna men också upphov till etiska frågor och dilemman.

Jag har träffat flera forskare  som har delat med sig av sina resultat och forskning, läs om nanoteknik, stamceller, hälsoekonomi,  vårdforskning och etik.

Text: RAGNHILD AHLGREN