Flera nyutkomna studier har pekat på att infektion med kattparasiten Toxoplasma gondii kan ge en ökning i risken för självmordsförsök. Detta samband har nu forskare vid Lunds universitet också sett i en svensk studie. Den visar på en ännu tydligare riskökning än tidigare studier.

– Vi kunde se att det var sju gånger vanligare med självsmordsförsök hos dem som var bärare av parasiten, säger Lena Brundin.

Hon leder en forskargrupp vid Lunds universitet som undersöker om inflammation i hjärnan kan var en bidragande orsak till depression och självmordsbenägenhet. Sedan i år är Lena Brundin också verksam som forskare vid Michigan State University.

Letat efter orsak till inflammation

Studien är gjord i samarbete med Maryland School of Medicine i Baltimore och publicerades nyligen i The Journal of Clinical Psychiatry. Den visar att parasiten kanske inte är fullt så harmlös som man tidigare trott.

Hittills är det bara personer med nedsatt immunförsvar och gravida som uppmanats till försiktighet men forskningen tyder nu på att parasitinfektionen också skulle kunna ge upphov till förändringar i hjärnan som hos en del leder till självmordsbenägenhet.

I studien kunde forskarna för första gången visa att de som hade höga nivåer av antikroppar mot toxoplasma hade högre poäng på en skala som skattar risken för självmord hos deprimerade patienter.

Tillsammans med professor Lil Träskman Bendz har Lena Brundin och hennes forskarteam vid Lunds universitet de senaste åren sett att det tycks finnas en inflammation i hjärnan hos de patienter som gjort självmordsförsök.

Teorin är att inflammationen kan vara orsaken till den minskning i hjärnans serontoninnivåer som man försöker behandla vid depressioner.

– Vi designade den aktuella studien för att leta efter olika virus och parasiter som en möjlig orsak till inflammationen, säger Lena Brundin. Och den gav alltså positivt utfall för Toxoplasma gondii.

Flera samverkande faktorer

I försöksdjur har det tidigare visats att parasiten ökar produktionen av dopamin, en viktig kemisk budbärare i hjärnan som man tror kan påverka impulsiviteten.

– Kanske är det så att en ökning av impulsiviteten, i kombination med en inflammation som ger sjukdomskänsla och nedstämdhet, är det som leder till ökad självmordsbenägenhet, säger Lena Brundin.

Fortfarande vet man inte om patienter med självmordsbenägenhet och toxoplasmainfektion blir bättre om man behandlar parasiten.

– Det återstår fortfarande att se, säger Lena Brundin. Innan man har undersökt detta i en klinisk studie kan man inte rekommendera någon behandling till de drabbade patienterna. Men det finns redan utvecklade antiparasitmedel, så vägen till patientnytta behöver inte vara lång.

– I stället för att bli rädd för parasiten ska man se dessa resultat som positiva. Det är mycket bra att vi hittar biologiska förändringar hos patienter med självmordsbenägenhet, eftersom det betyder att det finns hopp om att vi kan utveckla nya behandlingar.

Text: Nina Nordh