Helicobacter pylori – magsårsbakterien – är den vanligaste orsaken till inflammation i magsäckens slemhinna (gastrit). Inflammationen kan utvecklas vidare till magsår eller sår på tolvfingertarmen och bakterien ökar också risken för olika tumörer i magsäcken. Därför är det viktigt att utveckla känsliga metoder för att bättre kunna spåra magsårsbakterierna och på så sätt öppna för nya behandlingsmetoder.

– Helicobacterinfektioner tillhör världens mest spridda jämte karies, men eftersom bakterien hos de flesta inte ger några symtom är det svårt att uppskatta hur många som faktiskt är smittade, förklarar Åsa Ljungh.

Helicobacter pylori – bakterien som orsakar magsår. Illustration: Nobelkommittén för fysiologi och medicin. KLICKA FÖR STÖRRE BILD.

Olika stammar, olika egenskaper

Det är oklart varför bara vissa får magsår men man vet att de sjukdomsskapande egenskaperna varierar kraftigt mellan olika bakteriestammar. Vissa stammar producerar exempelvis ett aggressivt gift som skadar vävnaden i magsäcken och förvärrar infektionen. Andra leder till en smygande, symtomlös men kronisk gastrit som kan ge upphov till förstadier till cancer.

Åsa Ljungh är överläkare vid Labmedicn Skåne och forskar vid Institutionen för laboratoriemedicin. Tillsamman med kollegor utvecklar hon tekniker som kan skilja de olika stammarna åt.

Finkänsliga instrument behövs

Ett vanligt sätt att konstatera en pågående Helicobacter-infektion är via avföringsprov. Provet skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium där man med hjälp av antikroppar mot Helicobacter kan avgöra om patienten är smittad och utifrån det välja rätt behandling.

– Det är en enkel, billig och skonsam metod men den kan inte skilja mellan olika stammar och inte heller berätta om patienten varit infekterad vid ett tidigare tillfälle, säger Åsa Ljungh och fortsätter:

– Vi har därför utvecklat ett mycket specifikt och finkänsligt instrument, en metod som bygger på ytantigen.

Spårar antikroppar

Ytantigen är strukturer, i det här fallet på bakteriens yta, som kroppens immunförsvar reagerar på och bildar antikroppar mot. Åsa Ljungh och hennes kollegor har renframställt ytantigen från olika Helicobacter pylori-stammar. I korthet går metoden ut på att man sprider ut de olika ytantigenen på en remsa som man sedan doppar i blodserum från patienten. En person som har, eller har haft, en Helicobacter-infektion har antikroppar mot bakterien i sitt blod. Antikropparna hittar sina motsvarande antigen på remsan och efter infärgning kan man läsa av ett mönster på remsan som avslöjar vilken bakteriestam som patienten är eller har varit smittad med. Metoden är mycket känslig och kan avslöja även låga halter av antikroppar i blodet.

Andra arter bakom leversjukdom

Metoden utvecklades ursprungligen för att studera magsårsbakterien men används numera också inom forskningen för att spåra och studera andra slags arter av Helicobacter. Dessa finns i tunntarmen men kan vandra upp i levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Man misstänker att bakterierna kan vara orsak till bl.a. kronisk leversjukdom.

– Om man med hjälp av våra metoder kan visa på en koppling mellan bakterien och kronisk inflammation och kanske även tumörutveckling öppnar det möjligheter för nya behandlingar, säger Åsa Ljungh.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ