– Här är tarmluddet och de så kallade epitelceller som täcker och skyddar dess yta. Ovanför dem finns ett slemlager som hjälper till att skydda tarmarna mot angrepp. Längst ner i tarmluddets ”dalgångar” sitter stamceller som kan skapa nya epitelceller när det behövs.

Anita Sjölander, professor i cellpatologi vid Lunds universitet, visar med en teckning hur tarmarna är uppbyggda för att klara allt de utsätts för. Tarmarna har kroppens största yta – totalt hela 300 kvadratmeter – över vilken ständigt en mängd främmande och ibland skadliga ämnen passerar.

Skadliga bakterier och virus kan leda till infektioner som turistdiarré och maginfluensa, med åtföljande inflammation i tarmen. Inflammationer kan också orsakas av olika irriterande ämnen.

Kroniska inflammationer kan leda till cancer

Så länge inflammationen är övergående är den inte farlig. Men somliga råkar ut för kroniska tarminflammationer som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa är besvärliga i sig, och ökar dessutom risken för tarmcancer.

– Av de patienter vars kroniska tarminflammation visar sig svår att behandla är det 30–50 procent som efter många års inflammation så småningom får cancer, berättar Anita Sjölander.

Hennes forskargrupp försöker förstå varför vissa inflammationer leder vidare till cancer. Enkelt uttryckt handlar det om att immunförsvaret först överreagerar och sedan förändras på ett för tumören gynnsamt sätt.

Studerar signaler mellan celler

När immunförsvaret överreagerar släpper immuncellerna ut ämnen som förstör inte bara eventuella inkräktare utan också de viktiga epitelcellerna, det skyddande slemmet och kanske till och med stamcellerna. Hela systemet råkar i olag, vilket kan leda till att immuncellerna slutar känna skillnad på vän och fiende.

– Tumörcellerna skickar dessutom ut signaler som säger ”ät inte upp mig!” Om immuncellerna då uppfattar tumören som ofarlig är det fritt fram för cancern att växa till, förklarar Anita Sjölander.

Hennes forskargrupp studerar bland annat signaleringen mellan olika celler och celltyper som immunceller och cancerceller. Det handlar om vetenskapliga begrepp som leukotriener, prostaglandiner, CysLT1, 5-LOX och COX-2 och många andra molekyler som samspelar med varandra i tarmen.

De detaljerade mekanismerna är mycket komplicerade, men det övergripande målet är enkelt: att genom ökad kunskap kunna utveckla nya sätt att behandla en kroniskt inflammerad tarm och minska risken för tumörer.

Text: INGELA BJÖRCK