De flesta är numera överens om att mammografi minskat dödligheten i bröstcancer. Att testa hela befolkningen för tarmcancer med allmän screening är ännu inte lika självklart.

Tarmcancer är vanligare i Sydsverige än i övriga landet och nu har Skåne en unik möjlighet att komma med i ett nationellt projekt som jämför data kring riskgrupper, vilka som deltar i screening och hur deltagarna uppfattar olika typer av screening.

Omkring 6 000 svenskar insjuknar i tarmcancer varje år. Det är den tredje vanligaste cancerformen efter bröstcancer (7 000 fall) och prostatacancer (10 000).

Till skillnad från dessa tumörformer drabbas män och kvinnor i lika hög grad av tarmcancer. Tumörformen är speciell. Den uppkommer från ett godartat förstadium i form av ett adenom som med tiden kan utvecklas till en cancer.

Hindra spridning vid tidig upptäckt

– Men vid tidig upptäckt har vi i princip tio år på oss att hindra spridning av sjukdomen, säger Mef Nilbert, överläkare och professor på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Medan omkring ett av tio adenom utvecklas till cancer finns det adenom i tarmen hos hälften av alla 70-åringar. Tarmcancer drabbar fem procent av befolkningen.

– Jag brukar tänka att det är en i varje skolklass, en av tjugo, säger Mef Nilbert.

Tidig cancer som är begränsad till tarmväggen botas i nio fall av tio. Tumörer som spridit sig kan bromsas med onkologisk behandling men inte botas. En av fem som drabbas av tarmcancer har sjukdomen i släkten.

– Dessa familjer vill vi gärna hitta eftersom vi kan erbjuda särskilda kontrollprogram.

Rökning och fetma riskfaktorer

Andra riskfaktorer är fetma, rökning och hög konsumtion av rött kött. Motion, D-vitamin och möjligen frukt och grönt minskar risken.

Tarmcancer är också vanligare i högre åldrar. I de länder eller regioner där man praktiserar allmän screening sker denna därför antingen vid 50 eller 60 års ålder. Sådan allmän testning sker i USA sedan femton år tillbaka, har införts i Finland, inleds i Danmark 2014 och har påbörjats i Stockholm, på Gotland och i Örebro.

I Stockholm lämnar medborgare som fyllt 60 avföringsprover som analyseras för blod. I Örebro görs en så kallad sigmoideoskopi, en form av koloskopi då ett instrument förs in genom ändtarmen och inifrån undersöker nedre delen av tjocktarmen.

– Båda metoderna har för- och nackdelar. Koloskopin görs ofta vid 60 års ålder och ger säkra besked på om det finns adenom som ska tas bort, säger Mef Nilbert.

Om risken för tarmcancer kan avfärdas kan det räcka med detta enda test, eftersom det inte är troligt att personen under sin återstående livstid hinner utveckla cancer i tarmen.

– Andra föredrar kanske att lämna avföringsprover med 1–2 års intervall. I Stockholm har 60 procent av de kallade kommit till screeningen, berättar Mef Nilbert.

Studie planeras om screeningmetoder

Om screening ska fungera är det viktigt med högt deltagande. Under det första året av allmän screening av pulsåderbråck i buken på 65-åriga skånska män hade exempelvis hela 84 procent låtit testa sig. Tarmcancer har inte samma plötsliga dramatik och frågan är vilken typ av screening som har störst dragningskraft på målgruppen.

– Av studier i Danmark vet vi att man hittar fler adenom än förväntat vid screening och dessutom fler som är stora och med övergång i cancer, säger Mef Nilbert.

Hittills har det emellertid inte gjorts några jämförande studier av vilken screeningsmetod som är bäst. Skåne skulle kunna bli först ut. Detta kan också bli möjligt.

Nu planeras nämligen en riksomfattande studie via Sveriges kommuner och landsting, SKL, där preliminärt tre alternativ ska jämföras. Dessa är: ingen kontroll som i dag, koloskopi respektive avföringsprov. Studien är tänkt att inkludera personer mellan 59 och 62 år i hela Sverige och beräknas kosta 100 miljoner kronor. Den omfattar inte de regioner som redan infört screening.

– Jag hoppas verkligen att Region Skåne går  med och att vi aktivt kan bidra med forskning kopplad till studien, säger Mef Nilbert.

Hitta riskgrupper

– Egentligen anser jag att screeningen borde ske vid 50 års ålder, inte minst för att cancer är den ledande dödsorsaken i arbetsför ålder. Men är det hälsoekonomiskt försvarbart?

På samma sätt vill Mef Nilbert hitta grupper med ökad risk, antingen ärftlig eller orsakad av rökning, felaktig kost med mera.

– Men vill människor veta att de utsätter sig för denna risk? Det främsta skälen till att genomföra en screening, framhåller Mef Nilbert, är trots allt omsorgen om individen.

– Vi kan ju ta bort de ofarliga förstadierna. Det ger oss unika möjligheter, säger hon.

Text: PER LÄNGBY