Diabetesforskare belönas för kartläggningen av en ny riskmarkör för typ 2-diabetes. Markören är ett protein som är kraftigt överproducerat redan vid tidiga stadier av sjukdomen. Att finna tidiga markörer är viktigt, eftersom man då kan sätta in tidiga åtgärder i form av livsstilsförändringar eller förebyggande medicinering innan sjukdomen och eventuella komplikationer har utvecklats.

Hur sjukdomen uppkommer är till stora delar oklart. Man vet att det beror på en kombination av minskad känslighet för insulin och försämrad insulinfrisättning från bukspottkörteln.

Då diagnosen ställs har sjukdomsförloppet ofta pågått under flera år, vilket medför att många patienter har långtidskomplikationer av sin diabetes redan då de får diagnosen.

Tidig riskmarkör

Att finna bättre markörer för vilka individer som har ökad sjukdomsrisk skulle vara väldigt betydelsefullt och praktiskt viktigt, eftersom man då kunde sätta in tidiga åtgärder i form av livsstilsförändringar eller förebyggande medicinering innan sjukdomen och eventuella komplikationer har utvecklats.

Tidigare okänd länk

– Vi har studerat hur gener aktiveras i insulinproducerande celler med matematisk modellering och funnit ett protein som är kraftigt överproducerat redan vid tidiga stadier av sjukdomen, säger Anders Rosengren.

Proteinet frisätts vid inflammation och försämrar insulinfrisättningen. Proteinet utgör därmed en tidigare okänd länk mellan inflammation och försämrad insulinfrisättning.

– Vi har också sett att blodnivåerna av proteinet är högre hos patienter med typ 2-diabetes, flera år innan sjukdomen diagnostiseras genom förhöjt blodsocker.

Undersöka patienter

Detta protein är alltså potentiellt en ny biomarkör för tidiga stadier av typ 2-diabetes. Man avser nu att undersöka dess kliniska potential ytterligare genom att undersöka diabetiker kliniskt över tid och jämföra blodnivåerna av proteinet med förmåga till insulinfrisättning. Om detta protein genom ett enkelt blodprov kan användas för att finna tidiga stadier av inflammation i de insulinproducerande cellerna och begynnande typ 2-diabetes skulle det ha en mycket stor klinisk användbarhet.

Pressmeddelande från Lunds universitet, 10 maj 2012