Hjärnan återhämtar sig snabbare och bättre efter en stroke om sinnena stimuleras. Den oskadade delen av hjärnan kan då ta över delar av de funktioner som har skadats.

Tadeusz Wielochs forskargrupp har identifierat molekyler som är verksamma vid sinnesstimulering och söker dessutom efter ett läkemedel som kan ersätta nedkylning.

– Den sociala komponenten är oerhört viktig vid återhämtningen vid en stroke. Redan på fyrtiotalet såg man att råttor som fick kela med barn och leka med andra råttor eller leksaker fick mycket bättre hjärnfunktion. Hjärnan stimulerades av att råttorna fick röra sig, känna lukter och närhet. Både hos råttor och hos människor, berättar Tadeusz Wieloch.

Stimulera återhämtning av hjärnan efter stroke

Detta har forskarna tagit fasta på och försöker hitta olika sätt att stimulera återhämtningen hos nervceller efter den syrebrist de utsatts för vid en stroke. På så sätt hoppas man kunna upptäcka nya sätt att behandla stroke.

Tadeusz forskargrupp har kunnat hitta molekylära skillnader i cellerna hos råttor som får sinnesstimulans och de som inte får det. Denna kunskap kommer att kunna leda till nya läkemedel som kan stimulera återbildningen av hjärnan. Rehabiliteringen av strokedrabbade kan komma att gå mycket snabbare om man kan kombinera fysisk träning med läkemedel som stimulerar återhämtningen av hjärnan.

Strokepatienter har de mest kostsamma vårdplatserna och det är den mest kostsamma enskilda sjukdomen i vårt land. Det finns ungefär 30 000 strokepatienter i Sverige och sjukdomen ser inte ut att minska på sikt i och med att vi har en allt mer åldrande befolkning.

Nedkylning en framgång

– Vid hjärtstopp kan man till exempel klara var sjätte patient numera och detta har varit möjligt genom att man har utvecklat nya behandlingsmetoder. Bland annat genom att kyla ner dessa patienter till 33–34 grader. Vi var ett av de första labben i världen som tittade på detta och det är nog den bästa translationella forskningen vi varit delaktiga i. Ett direkt resultat av studierna vid vårt labb är också att man nu även försöker utveckla denna teknik för strokepatienter.

I ett av de projekt som pågår på Tadeusz Wielochs laboratorium just nu försöker man förstå vilka mekanismer i cellerna som är känsliga för temperatursänkning. På det sättet skulle man kanske kunna hitta läkemedel som har samma effekt som nedkylning, men utan de risker som kan vara förknippade med att kyla ner hjärnan för mycket. För dessa studier används friska frivilliga försökspersoner och nedkylningen som görs i dessa försök är bara en grad för att inte innebära någon risk för försökspersonerna.

NINA HULT

december 2009