Fiberrik mat ger bra skydd mot hjärt-kärlsjukdom, och allra störst är effekten hos kvinnor. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

I studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS One, har kostvanorna hos över 20 000 Malmöbor undersökts med fokus på risken för hjärt-kärlsjukdom. Betydelsen av sammanlagt 13 olika näringsämnen, fetter, proteiner och kolhydrater, analyserades.

– Kvinnor som åt fiberrikt hade nästan 25 procent lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kvinnor som åt fiberfattig kost. Hos männen var effekten svagare. Men resultaten bekräftade att fiberrik mat åtminstone skyddade männen mot slaganfall, säger Peter Wallström, forskare vid Lunds universitet och huvudförfattare till artikeln.

Exakt vad skillnaderna mellan könen beror på är oklart. Men en sannolik orsak är att kvinnor får i sig fibrer genom mer hälsosamma livsmedel än vad männen får. I kvinnornas fall i hög grad via frukt och grönt, medan männens viktigaste fiberkälla var mjukt bröd.

– De olika resultaten för kvinnor och män visar att vi behöver ta större hänsyn än tidigare till könstillhörigheten när vi forskar kring kostvanor, sägar Peter Wallström.

Däremot fann forskarna inga säkerställda samband mellan övriga näringsämnen som ingick i studien och hjärt-kärlsjukdom, t.ex. andelen mättat fett eller socker i kosten.

– Det resultatet ska tolkas med viss försiktighet. Nästan alla äter mer mättat fett än vad som rekommenderas, vilket även gäller deltagarna i många andra befolkningsstudier. Det blir därför svårt att jämföra rekommenderat och högt fettintag. Andra typer av studier som gjorts tidigare visar att den som är sparsam med fett och socker har minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Peter Wallström.

Peter Wallström är skeptisk till s.k. extremdieter och menar att Livsmedelsverkets kostrekommendationer står sig väl trots att de kritiserats från olika håll:

– Livsmedelsverkets kostråd, som bygger på omfattande forskning, är välavvägda. På kort sikt ger de flesta dieter viktnedgång förutsatt att man lyckas följa dem. Men vi vet för lite om långtidseffekterna för att kunna rekommendera mer drastiska kostomläggningar, säger Peter Wallström.

Data till studien har hämtats från befolkningsstudien Malmö Kost Cancer som engagerat över 30 000 Malmöbor från 1990-talets början och framåt. Deltagarna har bl.a. lämnat blodprover och detaljerad information om sina matvanor.

Nyhet från Medicinska fakulteten, 11 april 2012