Det är lätt att tro att ett löst arbetsmiljöproblem är ett löst arbetsmiljöproblem. Men på Arbets- och miljömedicin i Lund vet man bättre: När den allmänna uppfattningen är att en bransch fått bukt med sina arbetsmiljörelaterade problem tenderar de senare att komma tillbaka – just då.

– Man måste hela tiden hålla koll, säger Catarina Nordander, överläkare vid Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne. Catarina Nordander ansvarar för kinikens verksamhet inom arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen.

Klniken utreder patienter med misstänkt arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen. En viktig del i arbetet är också att tidigt kunna fånga upp problem, helst redan innan de lett till svåra besvär och sjukskrivningar. Därför gör man fältprojekt i olika arbetsmiljöer. Just nu pågår undersökningar om kassaarbete, postsortering, och arbete inom vård och skola.

Tufft för styckare

Arbets- och miljömedicin har en lång tradition av att studera hälsorisker i olika sorters arbetsmiljöer. Hur är då läget på den svenska arbetsmarknaden?

-De kemiska hälsoriskerna har minskat, och det har hänt mycket inom vissa sektorer, som till exempel inom livsmedelsindustrin. De skadliga ensidiga industrijobben har också blivit färre, men det är snarare på grund av ökad automatisering än på grund av förbättrad ergonomi. och dessvärre dessutom för att de jobben lämnat landet. Men många problem kvarstår, konstaterar Catarina Nordander. Det gäller till exempel styckningsbranschen där jobben fortfarande är tunga och ensidiga och utförs i högt tempo i kylslagen miljö.

– Styckarna är den mest belastade yrkesgrupp vi sett, med en hög andel underarms- och handbesvär. Att förbättra deras arbetsmiljö handlar främst om att sänka tempot. Idag får man inte stycka mer än sex timmar per dag enligt Arbetsmiljöverket.

Det är ett steg på väg, men Catarina Nordander tycker att det hade varit bättre med ett fast riktvärde när det gäller handledsvridningar. Arbets- och miljömedicin har här tagit fram en egen mätutrustning som de använder vid fältstudier: hur mycket böjs handleden vid arbetsmomentet, hur fort går det och hur många gånger per tidsenhet utförs handledsböjningen?

-Gällande regler tar inte hänsyn till hastigheter för dessa har tidigare inte gått att mäta. Men vi kan göra det och vi använder oss också av resultatet. För det finns, till exempel, ett samband mellan mätresultat och sjukdomar: Ju snabbare man rör handleden desto fler sjuka. Det här framkommer tydligt när exponeringen går att mäta.

Vi står fria

Arbets- och miljömedicin anlitas av flertalet aktörer: Företagshälsovården kan skicka patienter till dem; facken kan ”remittera” på så sätt att patienten gör en egenremiss bland annat inför arbetsskadeprövning; och övriga vården hänvisar rutinmässigt patienter till enheten. Däremot är det numer mindre vanligt att Försäkringskassan kontaktar dem.

-Men vi tar också egna initiativ: Inom ramen för vårt förebyggande ansvar går vi ut och göra egna fältundersökningar där vi misstänker att det kan finnas problem. Samtidigt får vi möjlighet att informera om hur belastningsskador kan undvikas. Vi står fria att agera och det är viktigt, poängterar Catarina Nordander.

– Arbete i butik karaktäriseras av snabba rörelser och att jobbet är tungt och repetitivt. Både de som plockar upp varor och de som sitter i kassan utsätts för belastning. Kan man därför införa arbetsrotation visar det sig att personalen mår bättre. Arbetsmiljöverket har också lagt begränsningar om hur länge man får sitta i kassan under ett arbetspass.

Även byggbranschen är behäftad med klassiska risker för arbetsskador. I den senare branschen förekommer det också vibrationer vid en hel del arbetsmoment.

– Vi måste titta på vad kombinationen ergonomi och vibrationer kan betyda.

Ta bort ensidigheten viktigare än verktygen

Catarina Nordander är mindre intresserad av att arbets- och miljömedicin skulle vara med och utveckla mer ergonomiska verktyg för industrin. Är de ensidiga arbetsmomenten kvar så är problemen det också, menar hon. Och vad som är problem har enheten god kännedom om genom sina kanaler:

– Våra patienter, våra fältstudier och övriga kontakter som kliniken har ger oss en mycket god insyn i vad som är aktuella och relevanta problem i arbetslivet. Vi har även ett nära samarbetet med Lunds universitets Avdelning för arbets- och miljömedicin, vilket gör det möjligt för oss att fördjupa oss, och göra vetenskapliga studier, som kan publiceras och därmed spridas långt utanför närområdet. Detta finansieras via externa forskningsanslag.

Nära kontakt med forskningsvärlden

– De fördjupade kunskaper vi får, genom den nära kontakten med forskningsvärlden, kan sedan föras tillbaka och utnyttjas i vårt klinikarbete. Vi är därför ett bra exempel på välfungerande translationell forskning, dvs medicinsk forskning som bygger på nära och ömsesidigt utbyte med konkreta vårdfall eller liknande exempel från verkligheten.

Ett exempel på sådana här studier är att universitetsavdelningen för arbets- och miljömedicin var med och utvärderade glasögon med speciella prismor vilka ger tandläkare en bättre arbetsställning. Västra Götalandsregionen har beslutat att erbjuda tandläkare och tandhygienister sådan glasögon, och arbets- och miljömedicin kommer att medverka i utvärderingen av effekter på hälsotillståndet på lång sikt.

Det senaste är annars att data som samlats in under mer än 20 år om arbetsmiljöproblem nu håller på att sorteras in i en databas. Det här kommer att utgöra en viktig källa för framtida forskning. Men nu är tiden dock mogen, menar Catarina Nordander, för Arbetsmiljöverket att sätta in mer utarbetade regler för handledsrörelser inom industriarbete, montering, packning och liknande arbetsuppgifter.

För som Catarina Nordander avslutar:

– Det är svårare att skydda folk från dålig ergonomi än dålig luft.

Text: ANNA-MI WENDEL

Tidigare publicerad av LUMSI, 17 februari 2012