Kan man genom träning öka sin koordination och självförtroende samtidigt som man minskar sin sjukskrivning och sjukvård? Ja, genom metoden Basal kroppskännedom (BK) som bygger på att kropp och själ hör ihop.

Basal kroppskännedom är en blandning mellan öster- och västerländska behandlingsmetoder och är en förenklad form av Tai Chi. Det är en kropp-själbehandling där man genom att jobba med en medveten närvaro ökar kroppsmedvetandet. Under ett pass med BK utför man mjuka rörelser samtidigt som man koncentrerar sig på sin andning. Det är viktigt att vara närvarande med både tankar och känslor, på det sättet skiljer behandlingsformen mot traditionell sjukgymnastik.

Vän med kroppen

Amanda Lundvik Gyllensten är sjukgymnast och universitetslektor och har arbetat med metoden under många år.

– Du blir vän med kroppen och lär dig att känna igen dina och andras signaler – när du förstår dig själv förstår du även andra människor bättre, förklarar Amanda.

Amanda har forskat inom psykiatrisk och psykosomatisk sjukgymnastik där hon studerat patienter med ångest, personlighetsstörning och depression. Många hade även någon form av kroppslig smärta. De som deltog i BK blev signifikant bättre, fick bättre sömn och tilltro till sig själv och behövde mindre sjukvård och kortare sjukskrivningstid.

För att bedöma patientens kroppsliga funktion t.ex. hur avspänd patienten är använder hon sig av BAS MQ (Body Awareness Scale- Movement Quality) som är ett rörelsetest där man undersöker funktioner som att t ex stå på ett ben, hoppa eller sätta sig ner. Här mäter man stabilitet, koordination och rörelsekvalitet som sedan blir en bra grund för sjukgymnasten för att lägga upp en adekvat träning.

Livskvalitet efter bröstcancer

Amanda har även tillsammans med forskarkollegor översatt ett bedömningsinstrument för att studera kroppsmedvetande och livskvaliteten för kvinnor som har haft bröstcancer.

– Har man fått delar eller hela bröstet borttaget i samband med cancer så påverkar det naturligtvis ens kroppsmedvetenhet. En studie på onkologen på Skånes universitetssjukhus planeras där kvinnorna får skatta hur de mår och hur de ser på sin kropp, berättar Amanda.

Det är också viktigt att skapa ett bra möte mellan sjukgymnast och patient. Det är patienten som är experten på sig själv och sjukgymnasten är expert på en behandlingsmetod. Amanda har studerat interaktionen mellan patient och sjukgymnast och attityder till patienter med psykisk ohälsa.

– Det är lätt att det blir ett problemorienterat möte i stället för att fokusera på de resurser man har, avslutar Amanda.

Text och foto: ÅSA HANSDOTTER

Tidigare publicerat 19 december, Institutionen för hälsa vård och samhälle, Lunds universitet