I över 25 år har arbetsterapeut Ragnhild Cederlund arbetat och samarbetat med handkirurgiska kliniken i Malmö. Att kartlägga olika patientgruppers handproblem och se vilka konsekvenser detta kan ge i vardagen är hennes forskningsintresse. Vid kliniken väcktes även hennes intresse för människor med vibrationsskador i händerna.

Foto: Colourbox

– Det var en rätt så missförstådd grupp med väldigt komplexa symptom och vid svårare fall stora funktionshinder i sina vardagsaktiviteter. Jag upptäckte att man hade för lite och för dålig kunskap ute i verksamheterna inom det här området, berättar Ragnhild.

Upptäcka skadan tidigt

Exponering för vibrationer från olika handhållna verktyg som borrmaskiner, slipmaskiner, motorsågar m.fl. är vanligt i arbetslivet och kan medföra en risk att utveckla en vibrationsskada. De drabbade kan vara allt från tandläkare, tandtekniker, hantverkare till skogsarbetare eller personer inom verkstadsindustrin. Vibrationer kan ge nerv- och kärlskador och ju längre exponering som man har varit utsatt för desto större risk för fler konsekvenser och symptom. Det är också viktigt att upptäcka symptomen tidigt innan det gått för långt – har man väl fått en vibrationsskada är det svårt att bli helt återställd eftersom det inte finns något effektivt botemedel.

Konsekvenser i vardagen

Ragnhild Cederlund började titta närmare på nedsättningar i patienternas handfunktion där hon undersökte känsel, finmotorik, greppstyrka, smärta och köldkänslighet. Vilka konsekvenser får detta sedan i vardagen ifråga om delaktighet i dagliga aktiviteter och upplevd livskvalitet?

–  En konsekvens kan vara att man på grund av köldkänslighet till exempel inte kan vara ute och leka med sina barn i snön på vintern, tvätta bilen eller till och med att bada i en sjö på sommaren. Eller att man inte längre klarar av att skriva för hand eller öppna förpackningar då man saknar finmotorik och greppstyrka i händerna, berättar Ragnhild.

Mentala processen viktig

I rehabiliteringssammanhang är det inte alltid den som har den största skadan som behöver mest stöd, utan avgörande är hur hög personens känsla för sammanhang är. Det vill säga har man en hög känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet har man troligen fler och bättre strategier för att klara sina dagliga aktiviteter än om man har en låg känsla för sammanhang. Man har alltså ett bättre utgångsläge för sin rehabilitering och tillräckligt många strategier för att tackla vardagen. Man talar om friskfaktorer där man i mötet med en patient inte bara pratar om problem utan också lyfter fram vilka resurser personen har för att möta problemen. 

– Den mentala processen är väldigt viktigt.  Dels måste man ju förändra sitt beteende genom problemlösning för att klara av en ny vardag, men man måste även förändra sina tankemönster, avslutar Ragnhild.

Text: ÅSA HANSDOTTER