Skånes universitetssjukhus Lund var först i världen med att transplantera lungor från människor som dött av hjärtstillestånd. 

– Det var 2001 som vi publicerade en artikel om vårt arbete, berättar Stig Steen. Och efter det har läkare kommit hit från kliniker över hela världen för att se hur vi gör. 

Eftersom det är stor brist på organ har metoden fått stor uppmärksamhet. Forskarna i Lund visade att det gick att bevara lungorna i så gott skick att de kunde användas för en lungtransplantation upp till tolv timmar efter att en människa hade dött av hjärtstillestånd. 

Mobil maskin för hjärt-lungräddning

Varje år dör ungefär 10-15 000 människor i hjärtstillestånd i Sverige samtidigt som behovet av lungtransplantationer blir allt större. För att vara säker på att allt hade gjorts för att rädda livet på en människa vars hjärta slutat slå ville Stig Steen också utveckla bättre rutiner vid hjärt-lungräddning. Det var så LUCAS kom till. 

LUCAS står för Lund University Cardiopulmonary Assist System och är en maskin som fästs på bröstkorgen och som med hjälp av tryckluft eller syrgas både kan trycka ner bröstkorgen och dra tillbaka den till sitt utgångsläge. 

Stig Steen berättar att den första gången LUCAS användes på en patient var i Lund. 

– Läkarna hade gett upp när vi fick gå in och använda LUCAS. Efter bara tre minuter kunde den sköterska som var ansvarig för detta få igång hjärtat. 

Hjärtmassage så länge det behövs

Idén till LUCAS kom ursprungligen från norrmannen Willy Vistung men den utvecklades sedan av Stig Steen som en del av hans forskning och inom ramen för ett nystartat företag på Ideon i Lund. 2002 fanns en första version ute på marknaden och sedan 2005 finns LUCAS i alla Region Skånes ambulanser. Den håller på att spridas runt om i världen och är bland annat på väg att slå igenom i USA just nu. 

Fördelen med LUCAS jämfört med andra maskiner som funnits tidigare är att den är mobil och lätt att använda. Om en människa gör hjärt-lungräddning orkar man ofta med detta bara i några minuter. Med LUCAS kan man hålla på så länge man behöver. Man kan också förflytta patienten samtidigt som hjärtmassagen pågår. Det går också att ge defibrillering (det vill säga elstötar som ges till någon som har fått hjärtstillestånd i ett försök att få igång hjärtat igen) samtidigt som man ger hjärtmassage. 

Ett annat användningsområde för LUCAS är exempelvis så kallade kranskärlsangiografier där läkarna kan göra en ballongvidgning och stentinläggning i hjärtats kranskärl samtidigt som LUCAS håller igång hjärtat.  

Vill förlänga tiden för hjärttransplantationer

– Vi tittar just nu på hur man kan få hjärtan från hjärndöda människor att klara sig längre. Nu är vi på gång att inleda kliniska försök med utrustning som får dessa hjärtan att klara sig tjugofyra timmar i stället för fyra, berättar Stig Steen. I dag har man bara fyra timmar på sig att transplantera ett donatorshjärta till den patient som väntar på en hjärttransplantation innan hjärtat inte längre går att använda. 

Stig Steens forskargrupp har också tittat på hur man kan ”rekonditionera” lungor innan en transplantation. Ofta är lungorna i för dåligt skick för att kunna användas direkt för en lungtransplantation. På Universitetssjukhuset i Lund gjordes 2005 en första transplantation av en lunga från en man som råkat ut för en trafikolycka och därefter förklarats hjärndöd. 

Den ena lungan var mycket skadad och kunde därför inte användas. Den andra lungan hade mycket dålig syresättningsförmåga och små blödningar. Genom att låta en speciellt framtagen lösning cirkulera genom denna lungas blodkärl kunde man återskapa en normal lungfunktion och få den i så gott skick igen att den gick att använda vid en lungtransplantation. 

”Genom att eliminera risker kan man besegra sina gener”

I studier på till exempel Karolinska Institutet har man sett att man kan minska risken för hjärtinfarkt med upp till 80 % genom att äta mer grönsaker, motionera mer och inte röka. För både stroke och hjärtinfarkt är riskfaktorerna framför allt högt blodtryck, rökning och högt kolesterol. Dessutom ökar övervikt, fysisk inaktivitet, diabetes typ II, stress och genetiska faktorer risken för dessa sjukdomar. 

– Jag vill se hur långt man kan komma med livsstilsförändringar och jag har blivit allt mer övertygad om att dieten är oerhört viktig, säger Stig Steen. Man skulle kunna säga att genom att eliminera riskfaktorerna kan man besegra sina gener. Redan för ungefär tjugo år sedan visade forskare i USA att man kan få kranskärlsförträngningar att gå tillbaka genom att ändra dieten, promenera 30 minuter fem dagar i veckan och att minimera negativ stress. 

På den klinik som Stig Steen har byggt upp på Igelösa Gård utanför Lund forskar man bland om kostens betydelse för hjärt-kärlsjukdomar. Men en kost som passar en grupp av människor behöver inte nödvändigtvis passa en annan grupp. Över tid har olika folkgrupper anpassat sig till olika typer av kost. 

Det Stig Steen har intresserat sig för är bland annat den kost som man äter på ön Okinawa i Japan. Befolkningen där är känd för att bli mycket gammal. Deras kost innehåller mindre fett och mer soja, fullkorn och råa grönsaker än vad som är vanligt i andra delar av Japan. 

– Men det kanske allra viktigaste är att minska sin stress genom att lära sig omprioritera och ha en förlåtande inställning till sin omgivning, avslutar Stig Steen. 

NINA HULT 

december 2009