Det är väl känt från stora epidemiologiska studier att personer med psykisk sjukdom har en mer än fördubblad risk att under livet utveckla ett alkoholberoende jämfört med allmänbefolkningen.
Det är däremot inte lika känt att risken bland yngre patienter är stor.
–Vi vet att många unga dricker en hel del alkohol, men att det är så här vanligt bland de yngre som har psykiska besvär, visste vi inte. Riskabla alkoholvanor kan bidra till att förvärra deras psykiatriska tillstånd och då har ju de här patienterna två problem istället för ett, säger Sophia Eberhard, läkare i psykiatri och forskare vid Lunds universitet.
–Det är viktigt att förebygga det här och vår studie visar att man vid psykiatrins mottagningar med en enkel metod kan göra det.
I studien, som är en av få som belyst riskabla alkoholvanor hos psykiatriska patienter, deltog cirka 1 700 patienter inom allmänpsykiatrin i Lund och Uppsala, främst patienter med depression eller ångest. 424 av dessa tillhörde den yngsta åldersgruppen 18-26 år.
Risk för alkoholberoende
Av dessa ansåg sig 40 procent av kvinnorna och 47 procent av männen ha sådana alkoholvanor att de riskerade att utveckla ett alkoholberoende.
19 procent av kvinnorna och 34 procent av männen i samma åldersgrupp utsatte sig dessutom för berusningsdrickande, drack mer än 3 glas alkohol per tillfälle (kvinnor) eller 4 glas per tillfälle (män).
–Det är särskilt allvarligt då regelbundet berusningsdrickande utgör en klar risk för att snabbare utveckla ett alkoholberoende och en snabbare försämring av den kroppsliga hälsan. Dessutom ökar risken för självmord och självmordsförsök hos personer med berusningsdrickande, säger Sophia Eberhard.
Rådgivande samtal minskade risken
Av alla patienter mellan 18-70 år som deltog i studien, drack 403 så mycket att de riskerade utveckla ett alkoholberoende. Forskarna delade dessa patienter i två grupper, där den ena hälften erbjöds ett rådgivande samtal och en ny ”kontroll” av sina alkoholvanor ett halvår senare. Den andra hälften fick inget rådgivande samtal förrän studien var avslutad.
Vid kontroll sex månader senare hade båda grupperna reducerat sina alkoholvanor, men i gruppen som erbjudits ett rådgivande samtal uppvisade nästan hälften icke riskabla alkoholvanor, jämfört med drygt en fjärdedel i kontrollgruppen.
–Det visar tydligt att de här samtalen hade effekt vad det gäller patienternas alkoholkonsumtion och att man inom psykiatrin ska vara observant på det här problemet så att de här personerna får hjälp, säger Sophia Eberhard.
Text: OLLE DAHLBÄCK
Pressmeddelande från Lunds universitet 15 augusti 2011
