Många patienter får fel demensdiagnos. Det visar en studie som neuropatologiska forskare i Lund gjort.
– Vi känner visserligen till ett 70-tal olika demenssjukdomar idag, men det här är chockerande. Vi trodde att fler fått rätt diagnos när vi inledde studien, säger forskarna Elisabet Englund och Hans Brunnström vid Lunds universitet.
176 patienter, de allra flesta från Lund och Malmö, har ingått i studien. Samtliga har blivit utredda vid psykogeriatrisk specialistmottagning i Lund eller Malmö under åren 1996-2006 och fått någon demensdiagnos. Efter att patienterna avlidit har forskarna i mikroskop studerat de sjuka hjärnorna och exakt kunna fastställa vilken eller vilka demenssjukdomar de här patienterna lidit av.
Ställa diagnos svårare för vissa demenssjukdomar
I 49 procent av fallen stämde den kliniska diagnosen med den neuropatologiska. I 14 procent av fallen stämde diagnosen till viss del, vilket delvis kan förklaras med att fler neuropatologiska skador tillkommit efter att den kliniska diagnosen blivit ställd. I 37 procent av fallen ändrades diagnosen helt efter döden.
Bäst överensstämde diagnoserna hos patienter med frontotemporal demens medan överensstämmelsen var något lägre för patienter med Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och Lewybody-demens.
Samverkan mellan specialister nödvändigt
– Det här är oväntade siffror, särskilt med tanke på att de här patienterna blivit utredda och fått sin diagnos av specialister. Vi har ingen bot mot de här sjukdomarna i dag, men vi måste vara säkra på att patienten fått rätt diagnos för att kunna sätta in rätt behandling, som bromsmediciner, säger Hans Brunnström, vars doktorsavhandling studien ingår i.
– Dessutom finns det en ärftlighetsfaktor hos de här sjukdomarna och då ska de som har dem i släkten få veta vilken demenssjukdom deras anhörige har. Då är det viktigt att diagnosen är rätt, säger Elisabet Englund och pekar på saker i utredningen av en patient som måste bli bättre.
– Vi tror mycket på det här med att en grupp av specialister runt patienten tillsammans kommer fram till diagnosen; läkare, neuropsykologer och sjuksköterskor. Vi jobbar på det här sättet i dag, men vi kan bli bättre.
Ökad kunskap behövs
Elisabet Englund och Hans Brunnström säger också att neuropatologin, som de själva representerar, måste ge bättre återkoppling till kliniken, samtidigt som kunskapen om de här sjukdomarna måste bli bättre inom primärvården och att de nationella riktlinjer som finns efterföljs.
– Många av de här sjukdomarna är svårbedömda, men det är viktigt att en patient som fått en demenssjukdom och ska leva med sin sjukdom sex-åtta år och i en del fall upp till 20 år, blir noggrant utredd och får rätt diagnos.
Text: OLLE DAHLBÄCK
Pressmeddelande från Lunds universitet 26 maj 2011