Foto: Charles Haynes.

Skånes universitetssjukhus använder blodiglar för att få fart på blodcirkulationen i återbesatta avklippta fingrar. Det finns inga läkemedel som är lika effektiva i att återskapa cirkulationen i fingret som det lilla specialuppfödda djuret.

– Blodiglarna kommer till heders mellan tio och femton gånger per år. Hur ofta beror på hur många som drabbats av att ha fått en avklippt finger. Varje patient kan behöva behandlas med 5-6 iglar per dag i flera dagar, berättar avdelningschef Eva Stridsberg.

Jobbar för ett skrovmål

Sjukhusets Plastikkirurgiska klinik lånar ibland iglar för att förbättra cirkulationen i andra återbesatta kroppsdelar.

För blodigeln är det engångsinsats, den får ett skrovmål blod och avlivas sedan.

– Vi använder dem aldrig mer än en gång.

Blodiglarna kommer från en skånsk uppfödare. De kan levereras snabbt vid behov om lagret på handkirurgiska kliniken skulle ta slut. De är godkända av veterinär.

Köptes på apotek

Blodigel som medicin går långt tillbaka i den medicinska historien – framför allt för åderlåtning. Fram till 1972 gick de att köpta på apotek. Det är det enda levande djuret som sålts där!

2003 gjorde handkirurgiska klinikens sjuksköterska Lara Fridjonsdottir en tio poängs uppsats vid Malmö högskola om blodigelns renässans. Där betonas vikten av att sjuksköterskor arbetar på samma sätt när de ger ”läkemedlet” blodigel.

Barn svårats att övertyga

En patient har en blödning upp till tio timmar efter blodigelns bett. Det ger effektiv genomblödning. Djuret har för övrigt 300 pyttesmå tänder.

Barn är svårast att övertyga om nyttan med behandlingen.

– När de behandlas med blodiglar måste vi sysselsätta dem och skingra tankarna, slutar Eva Stridsberg.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia, nr 3, 2011