Malmöforskare har studerat immunförsvaret hos gravida vars barn senare utvecklade glutenintolerans. Resultaten tyder på en balansförskjutning i mammans immunsystem vilket kan göra barnet mottagligt att senare i livet utveckla sjukdomen. En av de bakomliggande orsakerna kan vara virusinfektioner eller miljöfaktorer som mamman utsätts för tidigt under graviditeten.

Vetefält. Foto: Dreamstime

Glutenintolerans, celiaki, innebär att den drabbade tål inte gluten – en samling proteiner som finns i vete, råg och korn. Men celiaki är också en autoimmun sjukdom då kroppens immunsystem angriper egna strukturer.

– Personer med celiaki reagerar inte bara mot gluten utan bildar även antikroppar mot sig själva, närmare bestämt mot ett enzym, transglutaminas, som finns bland annat i tarmen, säger Daniel Agardh docent vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö och överläkare på Barnkliniken i Malmö.

Riskgener

Celiaki har kunnat kopplas till en grupp riskgener som är inblandade i immunförsvarets HLA-system. HLA är av betydelse för att immunsystemet ska kunna skilja mellan kroppsegna och främmande strukturer och en särskild sorts HLA-typ, HLA-DQ2 eller -DQ8 finns hos celiakipatienter. Det intressanta är att samma riskgener finns även hos patienter med typ 1-diabetes som också är en autoimmun sjukdom.

Forskarna ville studera vad som sätter igång autoimmuna sjukdomar och valde celiaki som modellsjukdom eftersom man i det här fallet känner den slutliga utlösande faktorn som är gluten. Man kan lätt reglera sjukdomen genom att tillföra eller ta bort gluten.

– Vi vet idag att närmare 3 procent av Sveriges befolkning har celiaki. Eftersom HLA-typerna DQ2 och DQ8 förekommer hos hela 40 procent av befolkningen och nästan alla kommer i kontakt med gluten innebär det att det måste till ytterligare faktorer för att drabbas, säger Daniel Agardh.

Miljöfaktorer

Virusinfektioner eller miljöfaktorer som stress eller brist på vissa födoämnen har diskuterats som möjliga faktorer som kan göra individen benägen att senare, efter kontakt med gluten, utveckla intolerans. Nu ville man studera närmare om ovan nämnda miljöfaktorer kunde vara viktiga redan under graviditeten och därmed göra ett barn mottagligt att senare i livet utveckla autoimmunitet.

Vårt immunsystem är uppbyggt av två delar, det s.k. medfödda, generella försvaret och det kroppsegna, specifika immunförsvaret. Det växande fostret är till hälften främmande för mammans immunförsvar och borde egentligen stötas bort av kroppen, ungefär som ett transplantat.

– Anledningen till att detta inte händer är att det under graviditeten sker en balansförskjutning mot det specifika försvaret som anses mindre farligt för fostret samtidigt som det generella försvaret dämpas något, säger Malin Fex, forskare vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö.

Blodprover från biobank

Man valde därför att studera immunologiska markörer i blodprov från gravida kvinnor som senare födde barn som före fem års ålder hade utvecklat celiaki.

– Vår studie är unik eftersom vi har haft tillgång till blodprover tagna tidigt i graviditeten, vilket är viktigt eftersom det är då många organ i fostret utvecklas. Detta har varit möjligt tack vare att alla blodprover som sparats i den unika biobank som finns här i Skåne, säger Sabina Resic Lindehammer, doktorand vid Enheten för diabetes och celiaki vid Lunds universitet i Malmö, och artikelns huvudförfattare.

Balansförskjutning

Blodproverna analyserades med avseende på olika cytokiner, en sorts signalmolekyler som produceras av immunsystemet, både det generella och det specifika. Resultaten visade att det hos samtliga mammor, vars barn senare utvecklade celiaki, hade skett en balansförskjutning till förmån för cytokiner från det generella försvaret som är mer skadligt för fostret.

– Det verkar som om balansförskjutningen i immunsystemet hos mamman gör att dessa barn får med sig ett immunförsvar som inte klarar av gluten, säger Malin Fex.

Virus möjlig bov

Man kommer nu att starta en ny studie, PREDICTA, där man kommer att följa blivande mammor med mycket täta kontroller under hela graviditeten för att få en mera detaljerad bild av vad som händer med deras immunsystem.

– Vi jobbar också med att försöka identifiera eventuella virus som kanske orsakar dessa förändringar i cytokinmönstren. I förlängningen, om vi lyckas hitta ett sådant virus som gör att barnen utvecklar autoimmunitet, är det mycket troligt att man då försöker ta fram ett vaccin som förhindrar uppkomsten av autoimmuna sjukdomar, säger Sabina Resic Lindehammer.

Lyssna på ovanstående artikel som mp3-fil:

Immunförsvar i obalans kan leda till glutenintolerans (mp3)

Text och foto: EVA BARTONEK ROXÅ 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2011.