Personer som är gifta eller sambos med en cancerpatient blir ofta själva mer sjuka under året efter partnerns cancerdiagnos. En bakomliggande orsak kan vara en känsla av utestängdhet, visar cancersjuksköterskan Katarina Sjövall vid Lunds universitet.
Katarina Sjövall visade för något år sedan att antalet diagnostiserade sjukdomar bland partners ökade tydligt året efter cancerdiagnosen. Den största ökningen gällde psykiatriska diagnoser som depression, men även hjärt-kärlsjukdomar ökade tydligt, liksom sjukdomar i rörelseapparaten som led- och muskelvärk och sjukdomar i buken som magsår och inflammatoriska tarmsjukdomar. Den kraftigaste ökningen gällde hjärt-kärlsjukdomar bland makar/makor och sambos till personer med lungcancer, som ökade med nästan 50 procent.
Flest män
Medan kvinnor allmänt sett står för en större del av sjukvårdskostnaderna än män i Sverige, så gällde det omvända i det här fallet. Sjukvårdskostnaderna ökade mest för män under 64 år som hade en cancersjuk partner.
– En tänkbar förklaring kan vara att männen känner sig mer främmande för att gå in i en vårdande roll som partner till en cancerpatient. Den mentala stressen och den ökade arbetsbelastningen kan slita på hälsan, menar Katarina Sjövall.
Brist på delaktighet
Hon disputerar i dagarna på en avhandling om detta problem. I en delstudie har hon intervjuat patienter med tjock- och ändtarmscancer och deras partners. Patienterna talar ibland om känslan av att inte bli bekräftad av sjukvården i sina fysiska och psykiska upplevelser. Men inte heller deras partners känner sig alltid så delaktiga som de skulle vilja.
– Våra intervjuer visade att de cancersjuka ibland av omsorg om sina närstående lät bli att berätta om vad de gick igenom. Men den hänsynen kunde få motsatt effekt, säger Katarina Sjövall.
Vad gäller sjukvården, så menar hon att vården vid livets slut är bra på att hjälpa även de anhöriga och göra dem delaktiga i det som händer. I tidigare stadier kan det däremot skilja sig mycket när det gäller bemötandet och möjligheten att ge samtalsstöd till de anhöriga.
Innan diagnosen
En annan delstudie handlar om cancerpatienternas sjukskrivning året före cancerdiagnosen. Personer med tjocktarmscancer och lungcancer visade sig ha dubbelt så många sjukskrivningsdagar än kontrollgruppen redan året före sin diagnos.
– Ett skäl kan vara att båda cancerformerna har en hel del med livsstilen att göra. Därför har personer med tjocktarmscancer ofta också diabetes, och personer med lungcancer har ofta också hjärt-kärlsjukdomar. Sjukskrivningarna kan ha berott på dessa andra sjukdomar – men det kan också handla om tidiga symtom på cancersjukdomen. Därför skulle man önska sig bättre sätt att ställa diagnos utifrån mycket tidiga cancersymtom, säger Katarina Sjövall.
Text: Ingela Björck
Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 2 mars 2011.