– Som klinisk forskare uppskattar jag att få arbeta med patienter och se att nya kunskaper om deras sjukdom kommer patienterna till nytta. Forskningen är också en stimulans som gör jobbet roligare. Samtidigt är det tufft eftersom det inte alltid finns utrymme till forskning i vården.
Det säger Eva Brun som är överläkare vid Onkologen. Hon kombinerar sitt arbete som cancerspecialist med forskning inom detta område.
– Basen för vårt arbete som läkare vid ett universitetssjukhus är kliniken men vi är samtidigt också forskare genom att vårt arbete på kliniken hela tiden föder nya idéer och nya frågor som vi försöker besvara. Forskningen är också ett sätt för oss att kvalitetssäkra våra metoder att ställa diagnos och utvärdera behandlingar. Man kan säga att mycket av den kliniska forskningen är en form av kvalitetskontroll.
Ny teknik visar snabbväxande tumörer
Den forskning som Eva Brun just nu är mest engagerad i är framför allt utvecklingen av den så kallade CT-PET-skannern som finns på avdelningen för Bild och Funktions-diagnostik (BFC). Den används för att studera var tumörer finns i kroppen och hur aktiva dessa är.
– Det känns verkligen roligt att PET-tekniken nu har tagit steget över från forskningen till vården och kommer patienterna till nytta. PET börjar hitta sin plats i kliniken, berättar Eva Brun.
CT-PET-skannern är en relativt ny teknik där man kombinerar traditionell skiktröntgen, eller datortomografi som det också kallas, med den nya PET-tekniken. Med den nya CT-PET-skannern kan man till exempel fånga upp var i kroppen cellerna förbrukar mest socker, det vill säga se hur ”hungriga” cancercellerna är. En tumör som snabbt växer förbrukar också mycket energi, det vill säga socker.
På flera områden är CT-PET-skannern nu en möjlig undersökning redan tidigt i behandlingen av cancer genom att man med hjälp av denna teknik kan se var tumörer finns och om cancern har hunnit sprida sig.
För lungcancer gäller till exempel att alla patienter undersöks med CT-PET för att se hur spridd cancern är innan man går vidare med beslut om hur behandlingen skall utformas. På det viset har man större möjlighet att bedöma vilken behandling som passar bäst för just den patienten.
– Den stora vinsten för patienterna med den här forskningen är att man kan sätta in rätt form av behandling tidigare och även minska risken för överbehandling och därmed för onödiga biverkningar, säger Eva Brun.
Mer forskning behövs
Men det är inte vid alla cancerformer och situationer som en PET-undersökning är av värde. För många cancertyper har man fortfarande en bra bit kvar tills det går att göra helt säkra bedömningar om utbredning och aktivitet hos tumörerna med hjälp av denna teknik.
– Vår CT-PET-skanner har vi haft i tre år nu och vi gjorde ungefär 1700 undersökningar år 2009. Behovet är sannolikt större och vi behöver mer kapacitet, det vill säga mer kameratid. Dessutom behöver vi utveckla nya markörer som gör att vi med större säkerhet kan hitta fler cancerformer än vi gör idag.
För vissa cancerformer fungerar nämligen inte standardmarkören för PET-tekniken som visar en bild av sockerupptaget i olika delar av kroppen. En av dessa cancerformer är prostatacancer och Eva berättar att det nu pågår forskning om hur man kan förbättra möjligheterna att upptäcka prostatacancer med CT-PET-tekniken genom att använda andra former av markörer.
– Detta gör vi i samverkan med urologerna i regionen under ledning av docent Ola Bratt i Helsingborg Just samverkan mellan specialiteterna ser vi som oerhört viktiga för cancervården. För oss som jobbar med PET-tekniken är det också viktigt att ha fortsatt hög spetskompetens inom radiokemi och radiofysik.
Genom att studera hur aktiva tumörerna är hos olika patienter – i kroppen med hjälp av CT-PET-skannern och utanför kroppen genom odlingar av tumörceller i laboratoriet – kan man också lära sig mycket om hur behandlingen av de olika cancerformerna fungerar. Eva Brun och den grupp av forskare hon ingår i studerar därför också hur tumörceller som odlas i laboratoriet påverkas av olika behandlingar för att kunna jämföra detta med sina erfarenheter av PET-tekniken. Den här kunskapen ska sedan föras tillbaka till nya patienter som man förhoppningsvis kan behandla med ännu bättre precision än tidigare.
NINA HULT
december 2009