På det stora hela mår de flesta ungdomar i Sverige ganska bra. Puberteten är en jobbig period i livet, den kräver blod, svett och tårar och att må dåligt är på sätt och vis ett normaltillstånd – så länge man inte mår allvarligt dåligt, säger Nils Lundin, ungdoms- och skolläkare.Vuxna har en oerhört viktig uppgift. Ungdomar behöver bli sedda och vi vuxna måste fånga upp dem på deras egen arena.

– Jag brukar säga att om Emil i Lönneberga inte hade haft Alfred hade han blivit alkoholist. Alfred såg Emil som han var och mötte honom där.

Viktigast är föräldrarna

De viktigaste vuxna är föräldrarna även om det hör till att tonåringar ser sina föräldrar som hopplöst insnöade. Föräldrar måste ha tid för sina ungdomar och vara beredda att prata när tonåringen vill prata.

Typiskt för tonåringar är att de tar större risker än vuxna och detta har en rent fysiologisk förklaring. Hjärnan mognar nämligen bakifrån och fram och förmågan att kunna bedöma risker sitter längst fram, i frontalloberna. Vi blir därför inte mogna att fullt ut förutse konsekvenserna av vårt handlande förrän vi kommer i 20-årsåldern. Därför är det viktigt att föra en dialog med ungdomar kring riskerna med exempelvis alkohol eller tobak. Men allt risktagande är inte av ondo menar Nils Lundin.

– Det är också viktigt att ta risker, positiva risker som att bli kär eller att ge sig ut och resa. Det är utvecklande och den som inte tar risker kan få en torftigare personlighetsutveckling.

Lärare skapar hälsa varje dag

Näst efter föräldrarna spelar skolan en mycket viktig roll för ungdomars hälsa.

– Att lyckas i skolan är hälsofrämjande så det stänker om det, att misslyckas skapar ohälsa! säger Nils Lundin och fortsätter:

– Som skolläkare är det min uppgift att påminna lärare om att de skapar hälsa varje dag, det kan röra sig om så enkla saker som att inte lägga alla proven under samma vecka.

Är de t svårare att vara tonåring idag jämfört med för tjugo eller trettio år sedan? Det tror inte Nils Lundin, kanske annorlunda och mer komplext.

Vi vuxna måste rusta ungdomarna

Det som har blivit sämre är ungdomsarbetslösheten och att nästan alla jobb kräver någon form av utbildning. Vi vet också att fler ungdomar äter antidepressiva läkemedel idag, men det skulle kunna förklaras med att de nyare medlen har färre biverkningar varför man är mer benägen att skriva ut dem till ungdomar.

Det som har blivit bättre är att ungdomar har fått betydligt fler valmöjligheter. Det kan visserligen upplevas som stressande, men med rätt coachning från vuxna överväger det positiva, tycker Nils Lundin. Han ser också stora möjligheter med internet, som att skapa stora nätverk. Även här finns risker, men det är återigen vi vuxna som måste rusta ungdomarna till att bli kritiska internetanvändare.

– Vi får inte heller glömma att ungdomstiden är en härlig period då man faktiskt reflekterar över livet. Vi vuxna springer bara i ekorrhjulet så där har vi något att lära av ungdomarna!

Text: EVA BARTONEK ROXÅ