I Hjärtrapporten 2012 lyfter Hjärt-Lungfondens Forskningsråd fram åtta av de viktigaste forskningsupptäckterna i Sverige under året som gått – framsteg när det gäller allt från vaccin mot åderförfettning till insikter om hur skadade hjärtan kan repareras. Hälften av projekten pågår vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.
Hjärt-kärlsjukdomar skördar i dag flest liv av alla sjukdomar i Sverige. Hela 1,4 miljoner svenskar beräknas lida av hjärt-kärlsjukdom. Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv.
– Tack vare forskningen lever fler människor längre och har friskare hjärtan. Men nu behövs mer resurser för att lösa de utmaningar som återstår, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Åtta viktiga forskningsframsteg enligt Hjärt-Lungfonden:
1. Stora framsteg mot aterosklerosvaccin (vaccin mot åderförfettning)
2. Nya läkemedelsstentar räddar liv
3. Många har nytta av sviktpacemaker
4. Specifikt protein viktigt för kärlväggen
5. Barn med hjärtblock föds sommartid
6. Stora steg mot reparation av skadade hjärtan
7. Jakten på de farliga placken
8. Subtyper (undergrupper) av stroke har olika riskfaktorer och prognos
Läs mer om forskningsprojekten
1. Stora framsteg mot aterosklerosvaccin
Forskare i Malmö och Stockholm håller på att ta fram ett vaccin mot åderförfettning som kan användas för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke. Ett första vaccin testas nu. Samtidigt har forskare på Karolinska institutet i Stockholm identifierat orsaker till inflammationen som orsakar åderförfettningen. Dessa upptäckter kan tillsammans få stor betydelse för att kunna utveckla mer effektiva vaccin.
Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt: artikel från 2010 på www.vetenskaphalsa.se
Skyddande immunitet vid ateroskleros: artikel från 2011 på www.vetenskaphalsa.se
2. Nya läkemedelsstentar räddar liv
Genom att studera nationella kvalitetsregister har forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala kunnat visa att den senaste generationen av läkemedelsbelagda stentar har minskat såväl dödligheten som risk för blodproppar och återförträngning i kranskärlen. Forskarna har också kunnat visa att överkänslighet mot gluten och reumatism ökar risken för hjärtinfarkt och hjärtdöd.
3. Många har nytta av sviktpacemaker
En forskargrupp vid Karolinska institutet har visat att en sviktpacemaker (CRT) är kostnadseffektiv även när den ges till patienter med lindrig hjärtsvikt. Särskilt kvinnor verkar ha särskilt stor nytta av behandlingen. Forskarna har också visat att överlevnaden är god för patienter som fått en CRT. Dessa resultat är extra viktiga eftersom det i Sverige föreligger en generell underbehandling med CRT, i synnerhet när det gäller kvinnor.
4. Specifikt protein viktigt för kärlväggen
Ett specifikt protein som går under namnet apoM är mycket viktigt för det ”goda” kolesterolet HDL:s positiva inverkan på kärlväggen. Det visar forskning vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Tack vare att forskarna nu utvecklat metoder för att renframställa HDL som innehåller apoM kan deras fortsatta forskning nu studera hur det kan skydda kärlväggen mot åderförfettning.
Ny pusselbit till kolesterolforskningen: artikel på www.vetenskaphalsa.se från 2011
5. Barn med hjärtblock föds sommartid
Barn med en viss typ av hjärtblock föds oftast på sommaren och mamman är ofta äldre, visar forskning som gjorts vid Karolinska institutet. Mellan fem och tio barn drabbas årligen i Sverige redan som foster av en allvarlig hjärtrytmrubbning som kallas hjärtblock utan strukturell förändring. Speciella antikroppar är tidigare identifierade som orsak till rytmrubbningen, men nya forskningsresultat visar att även mammans ålder och när på året hon blev gravid spelar in. Det skulle kunna bero på låga D-vitaminnivåer, vilket man kan påverka genom ökad utomhusvistelse under vintern.
6. Stora steg mot reparation av skadade hjärtan
Forskare vid Skånes universitetssjukhus i Lund har kunnat visa att om man injicerar vissa benmärgsceller i ett skadat hjärta ”smälter” dessa samman med hjärtmuskelcellerna. Upptäckten kan komma att utgöra grunden för framtida behandling av personer med genetiska hjärtmuskelsjukdomar. Forskargruppen har vidare identifierat ytproteiner som fungerar som hjärtmuskelcellernas ”streckkod” med vilken de sorteras ut från andra celler. De har dessutom lyckats utvinna nya hjärtmuskelceller ur omprogrammerade hudceller, vilket ökar chanserna för att i framtiden kunna laga sjuka och skadade hjärtan med hjälp av hudceller från patienten.
Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund: artikel på www.vetenskaphalsa.se om hjärtstamceller från 2010
7. Jakten på de farliga placken
Åderförfettning innebär att det bildas inlagringar i kärlväggen, så kallade plack. Om de spricker reagerar kroppen med att bilda en blodpropp. Om proppen fastnar i hjärtats kranskärl kan den orsaka en hjärtinfarkt och om den fastnar i hjärnans kärl kan den orsaka stroke. Forskare på Skånes universitetssjukhus i Malmö försöker identifiera vilka plack som är stabila och vilka som löper risk att brista. Forskarna har även hittat samband mellan sådana plack och ett enzym som signalerar ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Andra studier undersöker nu om läkemedel som hämmar enzymet minskar risken för hjärtinfarkt och stroke. Kunskaperna kan få stor betydelse för att förstå när och hur plack bör behandlas.
Styra bildningen till mindre farliga plack: artikel på www.vetenskaphalsa.se från 2011
Immunsystemet och fettinlagringar i blodkärlen: artikel på www.vetenskaphalsa.se från 2011
Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig: artikel från www.vetenskaphalsa.se från 2010
8. Subtyper (undergrupper) av stroke har olika riskfaktorer och prognos
Det stora forskningsprojektet SAHLSIS vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg studerar orsakerna bakom och prognoserna för olika undergrupper av ischemisk stroke. Preliminära resultat visar att återinsjuknande i stroke och annan hjärt-kärlsjukdom varierar kraftigt samt att en majoritet av patienterna fortfarande uppvisar kognitiv funktionsnedsättning sju år efter stroke. Ett av målen är att under de närmaste åren kunna generera helt ny kunskap om långsiktiga konsekvenser av stroke.
Källa: pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden, 11 september 2012
