”Jag fick färgerna tillbaka”.
”Jag upplevde känslor för första gången på många år”.
”Jag slappnade av – en skön känsla”.
Orden kommer från personer som testat DBS, Deep Brain Stimulation, mot djup depression. Kognitiv beteendeterapi, antidepressiva läkemedel och elchocker hade inte gett dem den minsta lindring. Men det gav en millimetertunn elektrod placerad centralt i deras hjärnor.
– Metoden är inte ny i sig. Den är däremot ny för personer som lider av svårbehandlade psykiatriska symtom, säger psykiater Anders Tingström, professor vid Lunds universitet och Psykiatri Skåne.
Etablerad teknik vid Parkinsons sjukdom
Under de senaste decennierna har omkring 80 000 personer med Parkinsons sjukdom fått en elektrod inopererad i hjärnan, varav enbart i Lund fler än 500.
Via en sladd från en pacemaker under huden vid nyckelbenet kan patienten aktivera en viss del av hjärnan och slå ut sjukdomens karaktäristiska skakningar (se Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2008).
Metoden kan emellertid få bredare användning. Den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket, FDA, har redan godkänt metoden vid behandling av tvångssyndrom. Flera studier har visat att den även fungerar vid djup depression, när inget annat hjälper.
– Djup depression kan jämföras med outhärdlig, långvarig smärta. Den som drabbas har alla sina ljusa minnen och positiva strategier i behåll – men de blockeras av destruktiva tankar och en stark känsla av hopplöshet, förklarar Anders Tingström.
Område i hjärnan påverkas
Det senaste decenniets forskning har visat att vissa områden i hjärnan, däribland hjärnans minnescentral hippokampus, krymper vid återkommande depressioner.
– Personer som i början bara var lite mer sårbara än vi andra får till slut en bestående påverkan på hjärnan. Depressioner som först utlöstes av enskilda händelser inträffar nu utan egentlig yttre anledning.
Det som bland annat händer är att gliacellerna (en typ av celler i nervsystemet) minskar i antal, liksom antalet kopplingar mellan nervceller. Funktionen i hjärnans signalsystem störs.
Med bildtekniker (se faktaruta intill) som avbildar ämnesomsättning och blodflöde i hjärnan har man upptäckt att ett särskilt område i frontalloben är överaktivt vid depression. Detta område kallas ”Brodmanns Area 25”.
Blockera överaktivitet i hjärnan
Frontalloben i våra hjärnor är den som kommit till senast i den mänskliga evolutionen. Den är bland annat viktig för vår förmåga att planera, utföra viljemässiga handlingar och tänka flexibelt.
– Det verkar som en överaktivitet i Area 25 leder till att andra delar av frontalloben stängs av. Det skulle kunna förklara den tankemässiga hämning som många djupt deprimerade upplever, berättar Tingström.
Men, precis som vid Parkinsons sjukdom, kan en elektrod blockera denna oönskade aktivitet.
– Hjärnan saknar känsel och det enda som behövs är att patienten lokalbedövas vid ingreppet i skallen. Patienten är alltså vaken och kan i realtid berätta hur han eller hon upplever behandlingen.
Elektroden blockerar överaktiviteten i Area 25. Den har fyra kontaktpunkter som kan användas var för sig beroende på vilken som fungerar bäst. Och om det visar sig att ingreppet inte fungerar kan strömmen brytas eller elektroden avlägsnas.
– Metoden lämpar sig väl för det stora sjukhuset där psykiatern utreder och bedömer, neuropsykologen testar och neurokirurgen opererar.
Neuronano Research Center i Lund
All den kompetensen finns i Lund, liksom ett av världens främsta centrum för medicinsk nanoteknik, Neuronano Research Center (NRC) som arbetar med utvecklingen av supertunna elektroder i vävnadsvänliga material.
– Som vid all annan medicinsk behandling finns också viktiga etiska överväganden, säger Anders Tingström.
Vid NRC har vi en doktorand, Veronica Johansson, vars avhandlingsarbete helt kretsar kring de etiska aspekterna vid denna behandling.
Dessutom krävs det alltid detaljerad information till patient och anhöriga om fördelar och risker med behandlingen.
Text: PER LÄNGBY
