Av tio patienter på en akutmottagning, alla svårt sjuka i influensaliknande symtom, kan en komma att dö i svår sepsis. Det är ett tillstånd där immunförsvaret börjat skena på ett okontrollerat sätt. Sepsis går att behandla – men bara om tillståndet upptäcks i tid. Läkarna måste därför snabbt kunna identifiera riskpatienterna.

– Problemet är att alla patienterna i det tänkta exemplet verkar lika sjuka. Utifrån vanliga kontroller som blodtryck, puls och blodvärde är det svårt att avgöra vem som några timmar senare går från att vara svårt sjuk till dödssjuk, säger läkaren och forskaren Adam Linder.

Sepsis (även, men lite felaktigt, kallat blodförgiftning) innebär att immunförsvaret överreagerar på en infektion. Detta sätter igång en hel serie händelser i kroppen. Blodkärlen börjar läcka, vilket ger ett blodtrycksfall som i sin tur skadar både njurar, hjärta och hjärna. Om tillståndet inte snabbt hävs kan det bli livshotande på bara några timmar.

– Immunförsvarets överreaktion kan liknas vid att använda en atombomb för att försvara sitt territorium. Man dödar angriparna, men riskerar också den egna befolkningens liv! säger Adam Linder.

Stort behov av säker diagnos

Sepsis kan behandlas med hjälp av antibiotika, vätska och syrgas. Men det kräver att läkarna insett vad det handlar om, och det är svårt. Sepsis har inga specifika kännetecken, utan dess symtom – bland annat lågt blodtryck, feber, hög puls, värk, och förvirring – förekommer också vid mer beskedliga tillstånd.

Därför finns det ett stort behov av en säker diagnosmetod, och det är vad Adam Linder och hans medarbetare nu försöker utveckla. Man har funnit att proteinet HBP (heparinbindande protein) släpps ut från de vita blodkropparna i mängder som motsvarar immunsystemets reaktion. Ju större överreaktionen är, och därmed risken för svår sepsis, desto större är mängden HBP i patientens blod.

En pågående studie av HBP som biomarkör har gett lovande resultat. HBP tycks verkligen kunna skilja ut riskpatienterna både tidigt och tydligt, så att varje patient kan få den behandling som krävs. En ytterligare, större studie planeras nu, som ska omfatta sjukhus i Lund, Helsingborg, Bern och Vancouver. Samtidigt arbetar två läkemedelsföretag med att snabba upp analysprocessen.

Svarstiden måste snabbas upp

– När jag började studera HBP och gjorde mina analyser i forskningslabbet, så tog det sex timmar. Så länge kan en akutläkare omöjligen vänta. Målet är att få ner svarstiden till bara 20– 30 minuter, säger Adam Linder.

Teoretiskt sett skulle kopplingen mellan HBP och svår sepsis kanske kunna användas även för behandling. Om det är så att sepsisprocessen börjar med att de vita blodkropparna vräker ut farligt stora mängder av HBP, så borde ju ett läkemedel som hämmar proteinets effekter kunna skydda kroppen mot sepsis. Men det är en fråga som kräver ytterligare forskning.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Roger Lundholm (porträtt), Colourbox (blodkroppar)