Radarparet Siv Ahrné och Göran Molin har forskat om probiotika – nyttiga bakterier – ända sedan slutet av 80-talet. När de började sågs detta som ett udda område vid sidan av forskningens huvudspår. Annat är det numera.

– Idag har man verkligen börjat uppmärksamma hur viktigt det är med en bra bakterieflora i tarmen – inte bara för tarmens egen hälsa, utan också i andra sammanhang. Det känns förstås roligt, säger Siv Ahrné.

Hon och Göran Molin är forskare vid Avdelningen för industriell näringslära vid Lunds universitet. De ligger också bakom forskningsföretaget Probi, vars nyttiga laktobaciller ingår i produkter designade för att gynna dels magen, dels motståndskraften mot förkylningar.

Nu samarbetar de med andra universitetsforskare för att utveckla nyttiga kombinationer av bakterier och ämnen från blåbär och nypon.

Olika stammar av lactobaciller med olika effekter

Att laktobaciller stärker hälsan är en gammal tanke.

– Den framfördes faktiskt redan av de första mikrobiologerna kring sekelskiftet 1900. Men då handlade det inte om systematiska studier utan om beskrivningar av enstaka patientfall, säger Göran Molin.

Att hitta rätt bakterier i den enorma flora som finns är dock lättare sagt än gjort. Laktobaciller är ett stort släkte, och det räcker inte ens att välja ut en viss art, som Lactobacillus plantarum.

Man måste ner på den minsta enheten, stamnivå, för att vara säker på att bakterien ger den önskade effekten. Olika stammar har nämligen olika effekt: en viss stam kan vara bra mot gasbildning och andra magproblem, medan en annan motverkar förkylning.

Utarmad bakterieflora i tarmen

Tarmflorans totala sammansättning har också betydelse för hur en viss person påverkas av en nyttig bakterie. Här spelar geografin inte nödvändigtvis den största rollen: när det gäller tarmfloran kan det vara större skillnad mellan två svenskar än mellan t.ex. en svensk och en japan.

Ett allmänt faktum är dock att människor i moderna, urbaniserade samhällen har en mer utarmad tarmflora än människor som lever mer traditionellt.

– Det moderna livet ger oss ett större mått av dåliga, inflammationsskapande bakterier. Likt nässlor i en trädgård har dessa en tendens att ta över så att mångfalden blir mindre, förklarar Göran Molin.

Förr naturligt tillskott med maten

Innan det fanns kylskåp och industriframställd mat var torkade, saltade och jästa livsmedel de enda som kunde hålla sig en längre tid. Den maten gav tarmen ett naturligt tillskott av levande mjölksyrebakterier.

Nu däremot är det svårt att få tag på livsmedel med levande bakterier. Fil och ost (med undantag för smältost) tillhör de få säkra korten. Yoghurt och surkål kan också innehålla levande bakterier, om de inte är värmebehandlade.

I brist på nyttiga bakterier i maten får man äta tillskott. Det gör i alla fall de två lundaforskarna.

– Jag tar de förkylningshämmande bakterierna så fort jag känner att något är på väg. Då blir symtomen lindrigare, och i bästa fall kommer förkylningen av sig helt. Dessutom tar jag en bra-för-magen-produkt varje dag, säger Göran Molin. Och Siv Ahrné håller med:

– Jag skulle aldrig våga låta bli! säger hon. Det kommer ju mer och mer forskningresultat om att en god tarmflora är viktig inte bara för magen utan också för att förebygga andra sjukdomar.

Gör tarmen tätare

Bilden är ännu inte klar på det här ganska nya forskningsområdet. Men mycket tyder på att tarmens bakterieflora kan ha betydelse inte bara för allergier – vilket nu är ganska säkert bevisat – utan också för sjukdomar i lever, hjärta och blodkärl samt för utvecklingen av fetma, högt blodtryck och höga blodfetter.

En möjlig förklaring är tarmens förmåga att innesluta de skadliga ämnen som ständigt passerar den. Djurförsök har visat att en bra bakterieflora gör tarmen tät, medan en dålig bakterieflora gör den genomsläpplig så att inflammationsframkallande ämnen kan komma ut i resten av kroppen.

– Många olika sjukdomsprocesser skulle alltså kunna starta med en dålig tarmflora. Det är en teori än så länge, men vi tycker den stämmer bra med våra forskningsresultat, säger Göran Molin.

Text: INGELA BJÖRCK