Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Varför får barn cancer?

2018-05-21

Bild: istock.com/mdphoto16

Det är mycket ovanligt att barn får cancer – man räknar med runt 300 fall i Sverige per år. Och de allra flesta överlever sin sjukdom. Men varför får barn cancer? Är det bara en genetisk slump?

Forskningsframstegen inom barncancermedicin är något av en framgångssaga, men trots det är cancer fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1 och 14 år.

– Det händer tyvärr att barn dör av sin cancer och det finns sällsynta barncancerformer som vi vet att barnet inte har en chans att överleva. Vi som sitter med mikroskopet och studerar tumörcellerna är de första som inser att det här kommer inte att gå, säger David Gisselsson Nord, professor i molekylärpatologi vid Lunds universitet och överläkare vid Verksamhetsområde Klinisk genetik och patologi.

För honom är frustrationen han känner när ett barn inte överlever, en av drivkrafterna att gå till jobbet. Men han är övertygad om att forskningen ständigt kommer att förbättra och förlänga livet för barn med cancer. Bara på ett decennium har barncancerforskningen blivit en succé. På 70-talet överlevde endast 10 procent av barnen en cancerdiagnos, nu är samma siffra 80 – 90 procent. Speciellt är det framgångarna inom barnleukemi, som ger forskarna anledning att vara optimistiska.

Bertil Johansson. Foto: Roger Lundholm

– En tredjedel av alla barn som insjuknar i cancer får akut lymfatisk leukemi (ALL), som är den vanligaste formen av barncancer. Fram till 50-talet var leukemi en dödlig sjukdom, men nu har ALL den största överlevnaden på över 90 procent av de cancerdiagnoser som ett barn kan drabbas av, säger Bertil Johansson, professor i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Verksamhetsområde Klinisk genetik och patologi.

Han har forskat på leukemi i över 20 år och är i högsta grad delaktig i att driva forskningen, och därmed vården, framåt.

– Det är tack vare att läkarna började behandla genetiska subtyper på skilda sätt och kombinerade cytostatikan smartare, som dödligheten i barnleukemi har sjunkit så drastiskt de senaste årtiondena.

Den genetiska slumpen

All cancer uppstår på grund av förändringar i våra gener. Men att cancer är en genetisk sjukdom är inte detsamma som att den är ärftlig. Vuxencancer hänger ofta ihop med ålder och/eller livsstil, vilket är förklaringen till att de flesta cancerformer uppträder när vi blir äldre. Barncancer är en genetisk slump som många gånger börjar redan i fosterlivet.

– Gemensamt för alla barncancersjukdomar är att man idag inte har kunnat hitta någon yttre faktor som är av stor betydelse för utvecklingen av de vanligaste diagnoserna. Barn har av naturliga skäl inte varit utsatta för miljöfaktorer särskilt länge. Visst finns det vissa ärftliga syndrom där risken för att få cancer är något högre än normalt, men de är oerhört sällsynta, förklarar David Gisselsson Nord.

Andra cancersjukdomar än hos vuxna

Barn drabbas av andra cancersjukdomar än vuxna och de vanligaste formerna utöver leukemi är hjärntumörer och lymfkörtelcancer. Cancer är också lite vanligare hos pojkar än flickor, men anledningen till det är ännu okänd.

– Även om man idag lyckas bota väldigt många barn, så betalar individen ett högt pris med biverkningarna av behandlingen som till exempel tillväxtproblematik och fertilitetssvårigheter, som ger sig tillkänna senare i livet. Därför handlar forskningen idag mycket om att kunna fastställa vilken typ av genetisk mutation som ligger bakom, så att man kan individualisera läkemedlen och endast ge den tuffa behandlingen till de som verkligen behöver, säger Bertil Johansson.

David Gisselsson Nord. Foto: Åsa Hansdotter

Inom barncancerforskningen är det internationella samarbetet viktigare än i många andra fält eftersom det finns för få patienter för att bygga upp studierna inom landets gränser. Därför samverkar man i olika former, för att komma fram till vilka terapier som har störst verkan.

– Man ska inte glömma att den framgång som vi har haft genom åren, beror på att vi hela tiden testar oss fram. Det är små steg framåt och ibland något tillbaka. Forskning handlar alltså oftast inte om den här stora coola medicinen som förändrar livet, utan det är ett tålmodigt experimenterande och en stor uthållighet som till slut räddar liv, avslutar David Gisselsson Nord.

Text: ÅSA HANSDOTTER


Miljön och barncancer?

Bild: istock.com/naqiewei

Föreställningen att miljöfaktorer spelar roll vid barncancer har överförts från vuxencancer, där en rad miljöfaktorer som matvanor, övervikt och fysisk aktivitet spelaren stor roll vid cancerutveckling.

– Barncancer, däremot, är oftast en genetisk slump som många gånger börjar redan i fosterlivet, förklarar David Gisselsson Nord.