De flesta av dagens 70-åringar lever ett aktivt liv med stor livstillfredsställelse. Det är först i 80-årsåldern som skillnaderna börjar synas mellan dem som har mindre besvär och dem som förlorat så mycket av sina funktioner att de blir beroende av andra.

– När det gäller hälsa och funktionsförmåga ökar skillnaderna mellan individer med stigande ålder och därför blir det helt ointressant att bunta ihop äldre till en stor grupp. Ungefär en fjärdedel av alla 80-åringar är fortfarande vitala och aktiva, medan en fjärdedel inte kan lämna hemmet utan hjälp, säger Sölve Elmståhl, överläkare och professor i geriatrik.

Risken att falla

Inte så överraskande är livstillfredsställelsen kopplad till hur mycket av vardagen som blivit inskränkt på grund av funktionsnedsättningar. Det är framför allt när man inte klarar de mest grundläggande funktionerna som livskvaliteten sjunker kraftigt. En stor riskfaktor för att få försämrad livskvalitet är fallolyckor. Var tredje person över 65 år faller minst en gång per år och risken ökar med åldern. Fall är ofta förenade med frakturer som i sin tur kan leda till långvarig smärta. Redan i 60-årsåldern har en tredjedel smärta och varannan i 90-årsåldern med sänkt rörlighet som följd, förklarar Sölve Elmståhl.

– Vi vet att vissa faktorer som hjärtsjukdom, låg gånghastighet och psykofarmaka påtagligt ökar risken för att falla. Här finns det mycket man kan göra i förebyggande syfte!

Mer olika ju äldre vi blir

Att inte få rätt medicin eller rätt diagnos är ett vanligt problem bland äldre. Varannan person över 80 år har till exempel en kronisk njursjukdom, ofta okänd för den äldre. Samtidigt riskerar många att felaktigt få diagnosen obstruktiv lungsjukdom (KOL), då man på grund av otillräckliga kunskaper inte tagit hänsyn till lungans normala åldrande. Att vara utlandsfödd innebär att man oftare drabbas av sjukdom och död tidigare i livet, trots att gruppen för vissa tillstånd paradoxalt nog har ett lägre sjukvårdsutnyttjande än övriga svenskar. Orsakerna är flera, men bland annat är språkbarriärer i vården ett hinder.

– Vi behöver mer kunskap om det normala åldrandet för att undvika både under- och överdiagnostisering och inse att även det som är normalt skiljer sig mycket åt i den här åldersgruppen, avslutar Sölve Elmståhl.

Text: ÅSA HANSDOTTER