Menisken i knäet kan skadas på olika sätt, men det är inte alltid en trasig menisk innebär problem. För ett par år sedan upptäckte Martin Englund att var tredje person över femtio hade en trasig menisk, men att många inte hade några besvär alls av det.

Fortfarande görs också meniskoperationer i onödan, något som till och med i vissa fall kan öka risken för artros.

– Tidigare trodde vi att en skadad menisk alltid behövde opereras bort, berättar Martin Englund. Men numera vet vi att det onda i knäet i stället ofta har andra orsaker, som till exempel tidig artros i knäet.

Två typer av meniskskada

Det finns två typer av skador i menisken, dels den akuta meniskskada som kan drabba till exempel yngre idrottare som får en bristning efter en kraftig vridning av knäet. Där kan en operation bli nödvändig om menisken är så lös att den hindrar knäledens rörelse.

Den andra typen av meniskskada, som också är den vanligaste, innebär betydligt långsammare förändringar. Menisken blir med åren allt sprödare och kan spricka eller fransas upp i kanterna.

Tidigare opererades många gånger en sådan menisk bort, men nu har forskning visat att en operation av menisken inte tillför någon ytterligare förbättring utöver träning för att motionera och stabilisera knäleden.

Studerar det tidiga sjukdomsförloppet

– Vi har dock sett att de som har en trasig menisk sannolikt får artros i knäet senare i livet, säger Martin Englund. Men vi vet inte vilket som kommer först – förändringen i brosket eller den trasiga menisken.

– För att ta reda på vad som händer tidigt i sjukdomsförloppet följer vi sedan sex år tillbaka en grupp människor utan artros. Med hjälp av bland annat bilder med magnetkamera studerar vi deras knän. Redan nu har några av dessa börjat få artros och det ger oss unika möjligheter att lära oss mer om sjukdomens tidiga förlopp.

Text: NINA NORDH