Det råder stor brist på donerade organ för transplantation och lungor utgör inte något undantag. Alla som skulle behöva en ny lunga kan inte få det, och en del patienter hinner dö i väntan på en ny lunga.

Foto: Dreamstime

– Organbristen är tyvärr monumental och därför är det viktigt med kriterier för hur urvalsprocessen ska gå till, säger Ingrid Skog, överläkare och specialist inom lung- och internmedicin vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

En lungtransplantation kan komma i fråga först när ingen annan behandling fungerar och patienten inte väntas leva längre än två år. De vanligaste sjukdomarna som kan leda till ett sådant tillstånd är svår cystisk fibros, lungfibros och KOL-emfysem, men även andra, ovanligare lungsjukdomar kan leda till livshotande lungsvikt.

En eller två lungor?

Patienter med cystisk fibros måste alltid byta båda lungorna eftersom deras lungor är infekterade och den kvarvarande lungan lätt skulle kunna smitta den nya. Men att transplantera bara en lunga kan i andra fall vara att föredra. Patienter med KOL-emfysem eller lungfibros klarar sig ofta bra med bara en ny lunga, och då kan ytterligare en person få nytta av det donerade organet.

I Sverige utförs lungtransplantationer vid Skånes universitetssjukhus i Lund och vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. I Lund görs i snitt 18-20 transplantationer per år.

När organ har donerats för transplantation måste det tas om hand väl, och bland annat hållas nedkylt. Det sker i helt vanliga kylväskor. Just denna kylväska tillhör thoraxkliniken i Lund. Foto: Roger Lundholm.

Urvalet

Det första urvalet sker redan utifrån remissen då man gallrar bort ungefär en tredjedel av de 50- 60 patienter som remitteras till Lund varje år.

– Åldern har stor betydelse. Personer över 60 år har betydligt sämre chans att överleva och återhämta sig. Patienter med svår njursjukdom eller svår benskörhet är inte heller aktuella för transplantation eftersom de immundämpande mediciner som måste tas efter en transplantation frestar på njurarna och ökar benskörheten.

Därefter sker ytterligare gallringar med stöd av internationella riktlinjer. Skälen kan vara om en patient har någon annan allvarlig sjukdom i ett livsviktigt organ som hjärta eller lever, en tumörsjukdom som inte är under kontroll, eller missbruk eller psykisk sjukdom som gör att han eller hon inte kan sköta sin medicinering.

Att förvalta en lunga

De kvarvarande patienterna kallas sedan till ett första besök, där man noggrant går igenom vad en transplantation innebär.

– Vi vill försäkra oss om att patienten är beredd att följa de mycket noggranna regler för livslång medicinering och träning som krävs efter en lungtransplantation. Är man verkligen beredd att förvalta den gåva som ett donerat organ utgör? Om inte, så kan någon annan få större nytta av donationen.

Många med fullgott liv

I Lund har man transplanterat lungor i över 20 år med goda resultat. Idag lever nästan 60 procent av patienterna i 10 år eller mer. Det tar ungefär ett år att bli fullt återställd efter en lyckad lungtransplantation och många patienter lever ett fullgott liv.

– Man är dock infektionskänslig för resten av sitt liv vilket kan utgöra ett problem för en del arbetsgivare. Många av våra patienter jobbar därför i egna företag, men bland våra patienter finns även en infektionssjuksköterska och en helikopterpilot, avslutar Ingrid Skog.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ