Vi får många läsarfrågor om artros i fingrarna. Forskning har visat att träning har god effekt vid artros i knän och höfter. Men finns det träning som hjälper även mot artros i händerna?
– Vi brukar fråga våra knä- och höftpatienter om de också har ont i händerna, säger professor Leif Dahlberg vid ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lunds universitet. Ofta kan det vara nästan vanligare att man har ont i händerna än i knän och höfter, men besvären är kanske inte lika stora och man söker därför inte lika ofta för detta.
Artros i händerna är ett relativt vanligt besvär. Uppskattningsvis har mer än hälften av alla över 70 år artros i någon led. Det finns också studier som visar att två tredjedelar av alla med artros aldrig söker för sina besvär.
Det betyder att många har ont och inte vet om att träning kan lindra besvären. De kanske till och med undviker fysisk aktivitet för att de är rädda att det ska förvärra smärtan.
Bättre broskkvalitet vid träning
Artros innebär smärta och stelhet i en eller flera leder. Balansen mellan nedbrytning och nybildning av brosket i leden är störd. Det leder till allt mindre brosk i lederna och en ökad smärta vid belastning. I princip alla leder kan drabbas, men vanligast är knän, höfter och händer.
– För knäartros har man sett att träning förbättrar kvaliteten på brosket i lederna, och man tror att det också gäller andra leder, säger Leif Dahlberg. Samtidigt förbättras muskelkraften vilket medför att den kraft som överförs genom leden när vi går fördelas mer till musklerna. Ledytebelastningen och smärtan minskar.
Träning hjälper bäst i ett tidigt skede av sjukdomen. I ett senare skede av sjukdomen är det individuellt vilken effekt träningen har. Går sjukdomen riktigt långt kan det bli aktuellt med någon form av ledplastik, det vill säga ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av leden ersätts med en konstgjord led eller med exempelvis senor.
Hjälp med träningsprogram i artrosskola
Åsa Bjärnung, arbetsterapeut, och Malin Jönsson-Lundgren, sjukgymnast, arbetar sedan många år tillbaka med rehabilitering av artrospatienter inom Primärvården Malmö. Båda är engagerade i utvecklingen av artrosskolan.
– Många patienter får hjälp att komma igång med sin träning i en artrosskola, berättar Malin Jönsson-Lundgren. I artrosskolan märker vi att det går att minska besvären vid artros med hjälp av träning.
– Vid handartros kan man behöva hjälp av en arbetsterapeut, eller om det inte finns, en sjukgymnast för att få ett individuellt utformat träningsprogram, säger Åsa Bjärnung. Det kan vara lite olika vilka leder som man har ont i, och vilka muskler som är svaga eller strama.
Det finns än så länge inte mycket forskning om träning vid handartros. De enstaka studier som finns visar att träning vid handartros hjälper och är ofarligt. Just nu pågår en studie i Norge, och inom ramen för BOA (se faktaruta intill) håller arbetsterapeuter runt om i Sverige just nu på att utveckla de delar som rör handartros.
Belasta lederna rätt i vardagslivet
Vilken träning som rekommenderas vid handartros beror på vilka besvär man har. De förslag till övningar som presenteras intill artikeln ska ses som exempel på några grundläggande övningar för att dels öka eller bibehålla rörligheten i fingrar och tumme, och dels att träna upp handstrykan.
Hos personer med handartros är det vanligast med smärtor i tumbasen, och i någon eller några av fingerlederna. När brosket mellan lederna tunnas ut leder det till att man får ont i fingerlederna och så småningom stelnar till där. Vid artros i tumbasen leder det ofta till att man tappar greppförmågan och styrkan i handen.
I vardagslivet är det viktigt att man använder lederna på rätt sätt – att exempelvis ta saker med rätt grepp. Annars kan man på sikt förvärra besvären ännu mer.
– Vi ser att det är vanligt hos patienter med artros i tumbasen att muskeln som för tummen in mot handen blir förkortad på grund av obalans i leden, säger Åsa Bjärnung. Patienten har upplevt att smärtan lindras av att de håller in tummen mot handen. På sikt leder detta till felställning och att man inte kan sträcka ut tummen och greppa runt saker. Man kan också förlora i handstyrka. Dessutom kan andra leder översträckas, vilket ökar smärtan även där.
– Har man ont i lederna söker kroppen automatiskt hitta det läge som gör minst ont, berättar Malin Jönsson-Lundgren. På sikt leder det till att muskler drar ihop sig och att man belastar leden snett. Det gör att smärtan ökar ännu mer. Därför är en del av de övningar vi rekommenderar till för att töja ut muskler som dragit ihop sig.
Hur ofta behöver man träna för att det ska ha effekt?
– Det är individuellt hur mycket träning som behövs för att det ska ha effekt, men det viktigaste är att träningen verkligen blir av, säger Leif Dahlberg. Att göra övningarna några gånger varje dag kan räcka.
Det är inte heller bra att träna för mycket. Handen är känslig för överbelastning, särskilt om man redan har ont.
Efter att man har tränat kan smärtan öka något. Den värken ska gå tillbaka inom 24 timmar annars har du tagit i för mycket. Minska då antalet upprepningar av övningarna något.
– Att töja ut muskler som dragit ihop sig kan i början vara smärtsamt, men det är inte farligt så länge som man använder rätt grepp, säger Leif Dahlberg. (Se förslag på övningar härintill.)
– Träning av handen sker också hela tiden när vi utför våra vardagssysslor, säger Åsa Bjärnung. För att lindra smärtan vid aktiviteter som ger stor smärta kan man också ha nytta av en ortos eller ett bandage som provas ut hos en arbetsterapeut. De kan se lite olika ut och anpassas till de besvär man har. Ortosen ska endast användas i smärtlindrande syfte vid aktiviteter som ger stor smärta.
Hur kan man träna händerna vid handartros?
Träningsprogrammet som du hittar till höger (”Förslag på övningar för att träna handen vid handartros”) ger exempel på övningar för att träna handens rörlighet och styrka, men glöm inte att det är viktigt att ta råd av en arbetsterapeut eller sjukgymnast för att anpassa träningen till just dina besvär.
Text: Nina Hult
Foto & film (träningsprogram): Eva Bartonek Roxå