Nyttan är större än risken. Därför ges propplösande medicin till allt fler patienter som drabbas av en propp i hjärnan. Ju tidigare desto bättre. I dag betraktas stroke som en akut sjukdom som kan behandlas – med många olika metoder.

Det var först 2003 som man började använda så kallad trombolys vid behandlingen av den stroke som beror på en blodpropp i hjärnan. Stora internationella studier hade då visat att nyttan av propplösande medel vid stroke var större än risken för blödning, något som ibland kan uppstå vid denna behandling.

– Numera har stroke blivit en akut sjukdom som vi kan behandla, säger Tobias Cronberg. Det som är viktigt är att utbilda allmänheten och primärvården. Vi behöver få patienterna till sjukhuset så snabbt som möjligt efter att de har fått stroke för att vi ska hinna behandla i tid och förhindra alltför stora skador på hjärnan.

Ont om tid 

I dag behandlas cirka 10 % av de som insjuknar i akut stroke med trombolys och tidsgränsen har nyligen utökats till 4,5 timmar.

– Men det betyder inte att vi har särskilt mycket tid på oss för behandlingen, säger Tobias Cronberg. Effekten av trombolys avtar snabbt med tiden och varje minut dör miljoner nervceller. Det gäller att vinna tid i alla led.

När en patient kommer in med akut stroke tar läkarna reda på var blodproppen sitter och hur mycket vävnad i hjärnan som redan har skadats. Det görs med hjälp av datortomografi och ibland magnetkamera. Utvecklingen inom röntgentekniken har varit helt avgörande för att man har kunnat nå framgångar i strokebehandlingen.

Flera sätt att behandla blodpropp i hjärnan

Det har också skett en enorm utveckling de senaste åren för vad en röntgenläkare kan göra för att få bort proppen. Ett av de nya sätt som ibland används är att man går in via ljumsken med en form av korkskruv och drar ut den blodpropp som fastnat i hjärnan.

Akut stroke behandlas framför allt på fyra olika sätt. Vilken eller vilka av dessa metoder som används beror på orsaken till stroke – och hur snabbt patienten har kommit in till sjukhus. Dessa sätt är:

• Med hjälp av blodproppslösande mediciner lösa upp en blodpropp som hindrar blodet att komma fram till hjärnan, så kallad trombolys.
• Gå in med en kateter via en blodåder i ljumsken och ge propplösande läkemedel direkt i proppen (lokal trombolys).
• Fiska ut en blodpropp ur hjärnans blodkärl genom att gå in med ett korkskruvsliknande instrument eller en snara via en stor blodåder i ljumsken.
• Öppna upp skallbenet för att den svullnad i hjärnan som orsakas av en oupplöst blodpropp inte ska göra att patienten avlider.

Teknikutveckling och nya läkemedel

Det pågår hela tiden en utveckling av de olika behandlingsmetoderna och Lund deltar i flera internationella studier. I en av dessa studier undersöks effekten av blodproppslösande medel hos äldre personer.

I en annan studie prövas ett nytt blodproppslösande läkemedel som man hoppas kan vara mer effektivt för att lösa proppar senare i förloppet. Det är en substans som ursprungligen hittades i saliven hos fladdermöss i Sydamerika.

För de patienter där hjärninfarkten redan har hunnit utvecklas kan propplösande behandling inte användas och det finns idag ingen skyddande behandling att ge dessa patienter. I en studie som startade hösten 2009 ska bland annat ett läkemedel prövas som har visat sig kunna minska infarktens slutliga storlek och rädda nervceller hos försöksdjur.

– Lund var också tidigt ute med att införa nedkylning som standardbehandling vid hjärtstillestånd. Det är en metod som också skulle kunna ha effekt vid akut strokebehandling, men innan man kan använda det kliniskt behövs mer forskning, berättar Tobias Cronberg.

NINA HULT

december 2009