Det är vanligt med skiftarbete. Och det ökar. Mer än var femte anställd arbetar annan tid än dagtid.

Forskning visar att om man ska klara av skiftarbetet med hälsan i behåll måste man ge kroppen tid för återhämtning.

Professor Björn Karlson vid Lunds universitet forskar i arbets- och organisationspsykologi. Han berättar här mer om forskningen kring skiftarbete.

– Det handlar mycket om att hitta former för nattarbete som är så lite ”dåligt” som möjligt. För bra kan det aldrig bli. Men man kan minska det dåliga. Både på organisatorisk nivå – exempelvis hur man lägger scheman – och det man kan göra på individnivå för att minska effekterna.

Risk att drabbas av sjukdomar

Oregelbundna arbetstider påverkar hälsan på olika sätt. Den forskning som finns idag visar att skift- och nattarbete är en trolig riskfaktor för uppkomst av hjärt-kärlsjukdom, bröstcancer och magsår – men det är möjligt att det även krävs andra riskfaktorer för att en skiftarbetare ska drabbas av dessa sjukdomar.

– Kraven på att de anställda ska arbeta andra tider än dagtid ökar på många håll, inte minst inom vården. Men alla bör nog inte jobba natt. Och alla kan inte jobba natt.

Det finns vissa människor som helt avråds från att arbeta nattskift. Vid svåra mag-tarmbesvär, hjärt-kärlsjukdom och psykiska sjukdomar kan skiftarbete inverka negativt. Det kan också  vara olämpligt för äldre, gravida och personer med allvarlig diabetes att jobba nattskift.

– Men även hos dem som inte har dessa sjukdomar kan det vara omöjligt att tolerera nattskiftarbete, berättar Björn Karlson. En del klarar helt enkelt nattarbete sämre än andra. Varför vet man inte riktigt, men det handlar mycket om att alla inte kan återhämta sig tillräckligt snabbt efteråt.

Det går att minska riskerna

Alla våra mentala och kroppsliga funktioner följer vår dygnsrytm. Det är ett trögt system som styrs av en inbyggd biologisk klocka och inte påverkas  så lätt. Men dygnsrytmen kan störas om man håller sig vaken när kroppen egentligen är inställd på att sova, med sömnbrist som följd.

– Sömnstörningar och trötthet är de största problemen med skiftarbete, berättar Björn Karlson. Och stressen att få ihop arbete och familjeliv.

Sannolikt bidrar även livsstilsfaktorer till den ohälsa som skiftarbetare kan drabbas av. Enligt vissa studier har de som jobbar natt en lite sämre livsstil när det gäller kostvanor, rökning och motion.

– Man har till exempel sett att många röker mer när de börjar jobba skift. De motionerar också mindre. Och när det gäller maten är det viktigt både när man äter och vad man äter. Egentligen är ju hela matsmältningssystemet inställt på vila under natten. Det leder ofta till en viktökning vid skiftarbete.

Anpassa schemat till de senaste forskningsrönen

Men det finns saker man kan göra för att minska risken att få besvär av skiftarbetet.

Vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm har man nyligen sammanställt forskningen på området (se ”Arbetstider, hälsa och säkerhet”). En av de saker som lyfts fram i rapporten är betydelsen av att se över arbetstiderna och anpassa dem till individernas behov.

Björn Karlson kan också berätta om egna studier kring arbetstider vid en tillverkningsindustri som gjordes för några år sedan.

– Arbetsmiljöinspektionen lade märke till att många var trötta på det här företaget och att man borde se över det. Företaget kontaktade oss och bad oss undersöka detta lite bredare.

Björn Karlson berättar att man inledde studien med att samla personalen på företaget. De fick då information om vad forskningen kommit fram till när det gäller sömn, dygnsrytm och skiftarbete. Utifrån detta diskuterade sedan facket och företagsledningen själva fram ett nytt schema som de ville prova.

– Vi mätte hur personalen mådde, hur bra de sov och så vidare – både före och efter schemaändringen. Det visade sig att ett år efter ändringen mådde de mycket bättre, ungefär motsvarande dagtidsarbetarna på samma arbetsplats.

Det ursprungliga schemat var upplagt så att de först arbetade två morgonskift, sedan två eftermiddagsskift och slutligen två nattskift – alltså sex pass i rad. Därefter var de lediga i fyra dagar.

Det nya schemat man gick över till innebar i stället: tre morgonskift, ledig tre dagar – tre nattskift, ledig tre dagar – tre eftermiddagsskift, ledig tre dagar. Totalt sett minskades också arbetstiden något.

– Vi tror att schemaändringen på denna arbetsplats gav längre tid för återhämtning efter varje förändring i arbetstiden, säger Björn Karlson. Det blev också fler lediga helger och helgdagar, vilket ofta är positivt för att få arbete och familj att gå ihop. Vad jag känner till håller de fortfarande fast vid den här modellen och är nöjda med den.

Stressreaktion av skiftarbete

Skiftarbete kan innebära stress på olika sätt, exempelvis kan det vara svårt att få ihop arbete och familjeliv.

Man kan också bli stressad av förväntan om att inte vara pigg nästa dag och då sova sämre på natten. När man går på ett tidigt morgonpass sover man ofta sämre natten innan. Dels är det svårt att gå och lägga sig så tidigt som man borde, och dessutom sover man ofta oroligt och lite ytligt.

– Stressreaktionen är egentligen en normal reaktion, säger Björn Karlson. Det som kan vara problematiskt är om den blir långvarig och man inte kan varva ner på normalt sätt. Det i sin tur kan störa sömnen. Det blir en ond cirkel.

Sömnigheten styrs av olika saker, bland annat hur mycket sömnbrist man har innan och dygnsrytmen. Vissa tider på dygnet är kroppen inställd på att sova och då blir man trött oavsett hur mycket man har sovit innan. Vid 4–5-tiden på morgonen är man som allra tröttast, och då är det också störst risk för olyckor och misstag.

Tupplurar och andra sömntips

Men det finns en del saker man kan göra för att motverka problemen, berättar Björn Karlson. Förutom ett så bra schema som möjligt, kan man på olika sätt motverka den akuta sömnigheten. Tupplurar har visat sig vara effektiva.

– Det har visat sig att en tupplur i början av natten gör att man kan hålla sig pigg längre. Men den ska inte vara längre än 10 till 20 minuter. Man får ställa klockan så att man inte sover så länge att man kommer in i djupsömnen.

Björn Karlson berättar också att man kan sova ihop ett förråd av sömn innan man går på sitt nattpass. Genom att sova några timmar på eftermiddagen eller kvällen innan man arbetar natt har forskning visat att man kan hålla sig piggare under natten.

– Att ha en sovstrategi när man kommer hem är viktigt. Dagsömnen efter ett nattpass blir ofta kortare än nattsömnen och blir man dessutom störd kommer man kanske inte ner i djupsömnen, vilket leder till sömnbrist.

Björn Karlsons tips för att kunna sova bättre på morgonen efter ett nattpass är till exempel att:

– ha på sig mörka solglasögon när man åker hem under den ljusa årstiden,

– ha det så tyst och mörkt som det går att få i sovrummet,

– inte dricka kaffe sent på natten när man har svårt att hålla sig vaken. Koffein har ca 6 timmars halveringstid.

Det finns också forskning kring hur man kan använda sig av starkt vitt ljus på natten för att öka vakenheten, men där är de positiva effekterna inte lika tydliga, säger Björn Karlson. Utsätts man för starkt ljus för sent på natten, kan man bli för pigg och få svårt att somna när man kommer hem på morgonen.

Fler studier behövs

Björn Karlson menar att hur vi påverkas av arbetstiderna borde studeras mer. Och gärna den typen av studier där man går in och förändrar ett skiftschema och ser hur det påverkar människor. På många håll innebär skiftarbete ett stort problem med ohälsa och sjukskrivningar som följd, men det har gjorts mycket få studier på detta område.

– Det skulle vara intressant att studera vad som händer när man förändrar scheman inom vården, säger Björn Karlson. Det är  många komponenter i ett schema som man kan ändra så att det ger möjligheter till så god återhämtning som möjligt. Dessutom ska det passa in i människornas egen livsföring.

– Inom vården har det alltid funnits skiftarbete. Men nu ökar det och det blir också allt vanligare att alla ska in på ett roterande schema med skiftarbete. Tvingar man in människor i något de inte klarar av så är risken att de faktiskt slås ut. Och blir riktigt dåliga och inte kan jobba alls. Det är viktigt att ha sådana arbetsförhållanden att alla kan hålla fram till pensionsåldern.

Text: NINA HULT