Det finns anledning att dämpa förväntningarna på att stroke och blödningar ska minska i samband med byte från Waran till de nya läkemedel som nu lanseras som ett alternativ.

Däremot kan fler patienter erbjudas en effektiv behandling. Det anser Mattias Wieloch, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, med stöd i en avhandling som han inom kort lägger fram vid Lunds universitet. Han har där undersökt patientdata från drygt 18 000 personer med förmaksflimmer, som samtliga genomgått Waran-behandling i Sverige.

Nya läkemedel lanseras

Uppskattningsvis har mer än 180 000 personer i Sverige förmaksflimmer, vilket innebär en ökad risk för stroke. Personer som har ytterligare en riskfaktor för stroke (bl.a. ålder över 65, diabetes och högt blodtryck) bör enligt nationella och internationella riktlinjer få blodförtunnande behandling.

Hittills har Waran varit den dominerande behandlingsformen. Men nu lanseras nya läkemedel såväl i Sverige som i andra länder. Läkemedlen har en rad fördelar gentemot Waran. Bl.a. har de en fast dosering där levringsförmågan hos patientens blod inte behöver kontrolleras och de interagerar inte heller med andra läkemedel och kost. Det finns också förhoppningar om att läkemedlen ska minska risken för stroke och blödningar.

Duktiga på Waran

Mattias Wielochs forskningsresultat visar dock att svensk Waran-behandling är bäst i världen på att minska stroke och blödningar, och den naturliga frågan blir därför huruvida nya blodförtunnande läkemedel verkligen kommer att bli bättre än Waran i Sverige.

– Min slutsats är att vi är så duktiga på Waran-behandling i Sverige att risken för stroke redan är mycket liten, även i ett internationellt perspektiv. Bland annat beror det på att vi har ett väl utbyggt system med särskilda antikoagulations-mottagningar för patienterna. Det är därför knappast rimligt att minskningen kan bli särskilt stor i Sverige, säger Mattias Wieloch.

Försiktig övergång

Mattias Wieloch är positiv till de nya läkemedlen som nu godkänts och finns på marknaden, men anser att introduktion och övergång inte bör ske för snabbt. Det är inte säkert att läkemedlen är lämpliga för alla, och därför är det viktigt att behålla den höga kompetens och kunskap kring blodförtunnande läkemedel som Sverige byggt upp, menar han:

– Förhoppningsvis kan vi om ett par år vara världsbäst på alla former av blodförtunnande behandling och veta exakt vilka patienter som ska ha olika blodförtunnande läkemedel. Efter ungefär 1-2 års uppföljning kommer vi att ha ett tillförlitligt besked kring vilka patienter som bör ordineras de nya läkemedlen, och vilka som fortfarande bör ta Waran.

Njurbesvär

Det är bland annat vid njurbesvär som läkemedlen inte passar alla patienter, eftersom de utsöndras via njurarna. Njurbesvär är en vanlig åkomma och i Wielochs studie hade nästan en femtedel av patienterna en kliniskt relevant sänkning av njurfunktionen . Även om läkemedlen är testade anser Mattias Wieloch att det behövs ytterligare uppföljning och utvärdering av patienter, framför allt de med måttliga njurbesvär.

Text: BJÖRN MARTINSSON, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö

Illustration: Dreamstime

Pressmeddelande från Lunds universitet 12 december 2011