I en ny studie har lundaforskare upptäckt en tidigare okänd aktivering av en tillväxtfaktor som styr bildningen av nya blodkärl i hjärnan. Fynden visar att standardmedicinen för Parkinsons, L-DOPA, framkallar blodkärlstillväxt i de hjärnområden som styr motoriken. Denna effekt bidrar till att patienter utvecklar dyskinesier, ofrivilliga ryckiga och flaxiga rörelser.
Genom experiment på råttor samt i jämförande studier av mänsklig hjärnvävnad har forskarna kunnat koppla ett ökat uttryck av tillväxtfaktorn VEGF till utvecklingen av dyskinesier. De okontrollerade rörelserna är sedan länge en väldokumenterad komplikation av behandlingen med L-DOPA. De nya forskningsrönen avslöjar en helt ny mekanism i denna process, uppgifter som bidrar till att ytterligare kartlägga hur L-DOPA påverkar den parkinsonistiska hjärnan.
Blodförsörjningen till hjärnan är stor. Den totala längden av blodkärl i hjärnan kan sammanflätas till ett snöre längre än 600 kilometer och ytan för syreutbyte motsvarar 20 kvadratmeter. Små blodkärl som kallas kapillärer är ytterst ansvariga för denna process.
Studien, som publiceras i augustinumret av tidskriften BRAIN, följer upp tidigare resultat från forskningsgruppen som visat på en betydande överaktivering i tillväxten av dessa små blodkärl på djurmodeller av Parkinson. Genom att analysera hjärnvävnad från parkinsonpatienter har man nu kunnat fastslå en ökad blodkärlsmängd samt höjda nivåer av tillväxtfaktorn VEGF i de drabbade delarna av hjärnan.
Studiens försteförfattare Elisabet Ohlin har också kunnat bevisa, i försök med råttor, att dyskinesierna kan begränsas genom att blockera tillväxtfaktorn VEGF.
– I råttförsöken har vi hämmat blodkärlstillväxt i hela kroppen och därmed lyckats begränsa dyskinesierna. Att hämma all blodkärlstillväxt är dock inte ett alternativ för en långvarig behandling men det är viktigt att kunna identifiera orsaken till förändringarna. Det är första gången effekten av en parkinsonterapi kartlagts på blodkärlsnivå, vilket gör det hela mycket spännande med tanke på de måltavlor för nya terapier som skulle kunna tänkas komma upp.
Studien publiceras även i Elisabet Ohlins kommande avhandling; Microvascular plasticity and neurovascular coupling in the pharmacotherapy of Parkinson’s disease.
Text: Jens Persson
Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 14 september 2011