En nyupptäckt stamcellsliknande celltyp i njurens rörsystem, är mycket tåligare än njurens vanliga celler och verkar kunna aktiveras efter en skada för att reparera njuren. Dessa celler är också genetiskt mycket lika celler hos en variant av njurcancer, vilket gör att man misstänker att cancern uppstår i dessa celler, visar en ny avhandling av Jennifer Hansson vid Lunds universitet.

Njurarnas filtration bildar runt 180 liter primärurin varje dygn. 99,5 procent av denna vätska pumpas tillbaka till kroppen genom njurarnas rörsystem, vilket slutligen resulterar i omkring en och en halv liter urin, som lämnar kroppen via blåsan. Detta konstanta pumpande är extremt energikrävande och medför att njurcellerna är mycket känsliga för störningar av sin energi- och syretillförsel från blodet. Jennifer Hansson, doktorand på Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet, var 2011 med och upptäckte en ny typ av celler i njuren som är mycket tåligare än resterande celler och även kräver mindre syre. Dessa stamcellsliknande celler har skyddsmekanismer som gör att de klarar påfrestningar och njurskador bättre:

– Om njurarna får syrebrist, till exempel vid en blödning efter en olycka, kan cellerna i njurens rörsystem dö, vilket kan leda till njursvikt. Om patienten snabbt får hjälp att via dialys rena blodet kan njuren dock laga sig själv genom så kallad regenerering, förklarar Jennifer Hansson.

Möss är inte schimpanser

Forskarna upptäckte till sin förvåning att de nyupptäckta cellerna inte fanns i njurar från möss, men hos schimpanser och grisar. Detta skulle kunna förklara den förvirring som råder inom njurregenerations-fältet om huruvida cellerna som ansvar för reparation är stamceller som finns på plats innan skadan, eller om skadan repareras av vanliga njurceller som omprogrammeras.

– Många av de rapporter som hävdar att njurregenerationen inte utförs av specialiserade stamceller baserar sig nämligen på studier i möss. Studierna som min avhandling grundar sig på, föreslår alltså att det finns en skillnad i hur njurregenereringen går till i olika arter.

Baserat på de fynd som gjorts tror forskarna att de nya cellerna kan aktiveras efter skada och då börjar dela sig för att ersätta det förlorade cellagret i den mänskliga njuren.

– Somliga har hävdat att ytmarkörerna som finns på den här nya celltypen är tecken på skada efter ett långt liv av blodfiltrering, men i våra studier visar vi också att cellerna finns i njurar från unga friska personer från två år och uppåt.

Lagar njurskador men kan bli cancer

Men det finns även en helt annan sida av celltypen. Celltypens genuttryck är nämligen mycket likt en variant av cancer, så kallad papillär njurcancer. Det skulle alltså kunna vara just i dessa nyupptäckta celler som den här formen av njurcancer uppkommer. För patienter med spridd njurcancer är prognosen mycket dålig då njurcancer inte svarar på vanliga cancerbehandlingar som cellgifter och strålning. Knappt 10 procent av dessa patienter överlever därför efter fem år.

– Nästa steg är att ta reda på vad det är som aktiverar cellen och bidrar till läkning efter njurskada, men också vad som händer när cellen blir elakartad och ger upphov till cancer. På så sätt skulle denna upptäckt möjligtvis kunna bidra med idéer till nya behandlingar vid både njurskador och njurcancer, avslutar Jennifer Hansson.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Porträttfoto: Louise Cornmark