Många lever sitt liv till stora delar inomhus. Man arbetar inne om dagarna, sitter kanske framför teven eller datorn på kvällen och somnar sent. Det sätter den naturliga dygnsrytmen ur spel, och kan på sikt leda till övervikt och sjukdomar som diabetes.
– Jag tror att en störd dygnsrytm stör ämnesomsättningen mycket mer än man vet om.
Det säger Mona Landin-Olsson, professor och överläkare vid Lunds universitet och verksam vid Medicinska kliniken i Helsingborg.
– På sommaren brukar diabetespatienter behöva ungefär 10 procent lägre insulindoser än på vintern. Det kan ju bero på att man rör sig mer och äter lättare på sommaren. Men man kan också se samma effekt vid exempelvis en kortare solresa till Thailand.
Förutom att diabetes ofta ger mindre besvär på sommaren, så insjuknar också fler i sjukdomen under höst och vinter. Ju nordligare breddgrad man bor på desto vanligare är diabetes, liksom flera andra autoimmuna sjukdomar som multipel skleros och inflammatoriska tarmsjukdomar. En förklaring, menar Mona Landin-Olsson, kan vara ljusets inverkan på vårt immunförsvar.
– Förra året publicerade vi en studie som jämförde solvanorna hos 35 000 kvinnor och insjuknandet i typ 2-diabetes. Det visade sig att de som solade mindre ofta drabbades av diabetes. Orsaken var inte att dessa kvinnor lever sundare, för sambandet kvarstod även om vi tog hänsyn till motion och vikt.
MEN HUR SKULLE SOLLJUS KUNNA minska risken att drabbas av typ 2-diabetes? Svaret kan finnas längst inne i vår hjärna, i ett område som kallas hypotalamus. Där finns vår biologiska klocka som kontrolleras av det ljus som når ögats näthinna.
Hypotalamus styr också grundläggande funktioner i kroppen som blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn, via hormoner som tillverkas i bl.a. sköldkörteln, binjurarna, äggstockarna och testiklarna.
Ett exempel är hormonet kortisol. Dess halter är i normala fall som högst tidigt på morgonen innan vi vaknar, och sjunker sedan för att vid midnatt vara som lägst.
– Vid sömnbrist, psykisk stress, depression och övervikt, som alla är kopplade till typ 2-diabetes, kan man se en mer utslätad kurva. Hos dessa personer går inte kortisolnivåerna ner ordentligt under nattens mörka timmar. Varför vet man inte.
ETT HORMONLIKNANDE ÄMNE som man sett sänkta nivåer av hos diabetiker är vitamin D, ett ämne som tar en aktiv del i många processer i kroppen och bland annat minskar inflammation, berättar Mona Landin-Olsson.
– Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, men även vid typ 2-diabetes och det metabola syndromet* finns kopplingar till vårt immunförsvar. Mycket tyder på att vitamin D på något sätt är inblandat i dessa sjukdomar.
Forskarna planerar nu en studie av faktorer som skulle kunna påverka insjuknandet i typ 2-diabetes.
– Vi ska bland annat jämföra faktorer som sömnbrist, utevistelse, D-vitamin- och kortisolnivåer hos en grupp nyinsjuknade diabetespatienter. Vi vill se om det finns skillnader mellan typ 1- diabetes och olika former av typ 2- diabetes.
DET ÄR KOMPLEXA SAMBAND forskarna försöker förstå, och det kan vara svårt att veta om det är utevistelsen, D-vitaminhalten eller andra faktorer som är den verkliga orsaken till de samband man har sett.
– Vi och andra forskare runt om i världen befinner oss i början av studierna av att förstå hur D-vitamin och solljuset samspelar vid olika sjukdomar, säger Mona Landin-Olsson.
Text: NINA HULT
