Att alla människor ska kunna vara delaktiga i samhället bygger på att man kan förflytta sig både i sin bostad och i samhället som stort. Men en ny avhandling från Lunds universitet visar att byggnader och kollektivtrafik inte anpassas för elrullstolar eller elskotrar utan i huvudsak för lättare, manuella rullstolar.
– Kommuner och byggbolag står därmed inför en tuff uppgift vid årsskiftet då den nya diskrimineringslagen träder i kraft och bristande tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning kan ses som diskriminering, säger den nyblivna doktorn, arbetsterapeuten Cecilia Pettersson.
Nya standarder för tillgänglighet
I och med att den åldrande befolkningen ökar, blir även antalet förflyttningshjälpmedel som elrullstolar och elskotrar fler. Men inte alla byggnader är tillgängliga för personer som använder elrullstol/elskoter.
– Elrullstol och elskoter har tidigare till stor del studerats som ett och samma hjälpmedel men de ställer olika krav på tillgänglighet, säger Cecilia Pettersson.
Hon menar att det är viktigt att samarbetet förbättras mellan arbetsterapeuter, som har specifik kunskap inom hjälpmedelsåtgärder och personer som är involverade i bostadsanpassning. Det finns också ett behov att anpassa standarder för tillgänglighet i byggnader på allmänna platser och på buss och tåg.
Kräver större utrymme
– När man anpassar byggnader så gör man det ofta efter lägsta kravnivån som finns för manuella rullstolar. Men både elrullstol och elskoter är till exempel både tyngre och större och kräver därför mer utrymme.
Det är svårt att få politiker och bostadsplanerare att, trots information från personer som använder elrullstol och elskoter, anpassa bostad och byggnader till deras behov. Cecilia Pettersson tror att det delvis beror på att kostnaderna stiger när det måste anpassas till tyngre och större förflyttningshjälpmedel. Att ramper ska kunna tåla vikten av en större stol som kanske är trehjulig, att handikapptoaletten ska ha tillräckligt svängutrymme för att en elrullstol ska kunna svänga runt, att inte möblera affärer på det sätt att det blir omöjligt att ta sig fram med en elskoter är några exempel på anpassningar.
Reglerna olika beroende på var man bor
I Sverige är förskrivning av hjälpmedel reglerad i hälso- och sjukvårdslagen och vid behov av elrullstol/elskoter görs en individuell bedömning av en arbetsterapeut. Men reglerna är olika beroende på var man bor i Sverige. De olika regelsystemen har gjort att många köper sina stolar privat. För att kunna använda elrullstol/elskoter i bostaden och klara vardagliga aktiviteter, behöver bostaden ofta anpassas men flera deltagare i studien menar att bostadsanpassningen är otillräcklig.
– I vissa fall vore det bättre för individen om det var möjligt att få 2 elrullstolar, en för inomhus bruk och en för utomhus bruk och på så sätt möjliggöra bättre tillgänglighet i bostaden och även minska behovet av bostadsanpassning, avslutar Cecilia Pettersson.
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 3 november 2014
