Tappar och stavar skickar signaler till hjärnan
Det ljus som når ögat tas emot av ljuskänsliga nervceller i näthinnan. De skickar signaler vidare till hjärnan som sätter samman signalerna till bilder. Ljus med olika våglängder uppfattas som olika färger. Nervceller som kallas för stavar används när man ska se i mörker, men kan inte skilja mellan olika färger. Med tapparna kan man däremot urskilja olika färger. Mängden och typen av tappar och stavar varierar hos olika djurarter beroende på om de är nattaktiva eller dagaktiva. Hos människor finns tre olika typer av tappar som är känsliga för blått, rött och grönt ljus.
Den tredje receptorns signalväg
För ungefär tio år sedan upptäckte forskare i USA att det också fanns en tredje ljusreceptor i ögats näthinna, en sällsynt form av s.k. retinala ganglieceller.
Dessa känner av enbart blått ljus och skickar signaler till kroppens ”centrala klocka”, en risgrynsstor samling celler i hjärnan som kallas den suprachiasmatiska kärnan.Signalerna säger till hjärnan att blockera tillverkningen av hormonet melatonin, vilket hjälper kroppen att veta att det är dag.
Ett arv från 500 miljoner år gamla förfäder hjälper oss hålla reda på natt och dag
– Vi tror att denna ”tredje receptor” är ett arv från de första djuren, eftersom dess biokemiska funktion är mycket lik en sorts ljusreceptorer som även finns i insekternas ögon, säger zoologiprofessorn Dan-E. Nilsson i Lund Vision Group.Insekterna, liksom alla andra djurgrupper har troligen samma slags ljusreceptorer som vi har i våra ögon. Däremot varierar det vilken typ av receptor som används för att se med och vilken typ som används för att styra dygnsrytmen hos insekterna jämfört med hos oss.
Text: NINA HULT