En ny avhandling av Anneli Orrung Wallin har visar att vårdpersonal inom äldreomsorgen är relativt tillfreds med sitt arbete. Detta trots att de många gånger har en påfrestande arbetssituation och hård arbetsbelastning. Men tillfredställelsen är starkt kopplad till mötet med den äldre vårdtagaren och dess anhöriga.

I avhandlingen har Anneli Orrung Wallin främst fokuserat på det som är positivt inom vård- och omsorgsboenden. Framförallt är det mötet med den äldre vårdtagaren och dess anhöriga som ger tillfredställelse:

– I min forskning har jag tagit utgångspunkt i de faktorer som bidrar till att undersköterskor och vårdbiträde faktiskt känner sig nöjda på jobbet. Det är viktigt att vi jobbar preventivt och bygger upp en hållbar modell för det som faktiskt fungerar för personalen, säger Anneli Orrung Wallin som själv är specialistsjuksköterska i vård av äldre.

Viktigast ge vård utifrån individuella behov

Att få tid och möjlighet att ge vårdtagaren vård utifrån dennes individuella behov, är alltså den viktigaste komponenten i att känna sig tillfredställd med sin arbetssituation. Andra faktorer är ett bra vårdklimat och en stödjande organisation med ett positivt ledarskap. Ett otydligt och delat ledarskap mellan enhetschefer och sjuksköterskorna är ett vanligt problem ute på vård- och omsorgsboenden.

– Vårdbiträden och undersköterskor är i hög grad utelämnade till sig själva när sjuksköterskor i större utsträckning arbetar på ett konsultinriktat sätt. Därför är det viktigt att sjuksköterskor får ett tydligare mandat med förutsättningar och stöd att leda och utveckla vårdens innehåll, menar Anneli Orrung Wallin.

Mest samvetsstress på demensboenden

Den personal som är mest utsatt för påfrestningar och samvetsstress inom äldreomsorgen är de som jobbar natt samt de som arbetar på demensboenden.

– Personal inom demensvården måste först identifiera eller tolka att det finns ett behov och sedan försöka tillgodose behovet. När det saknas personal eller tid att läsa vårdtagaren skapar det samvetsstress i en annan utsträckning än för personalen på ett vanligt äldreboende där återkopplingen är mer direkt, menar Anneli Orrung Wallin.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, 6 december 2013