Om patienter som ska opereras börjar motionera ger det då bättre operationsresultat? Förbättras patienternas hälsa för övrigt också? Ortopedi vid Skånes universitetssjukhus sjösatte i höstas ett nytt projekt för att undersöka saken.

Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Lunds universitet, och Frida Jonsson, fysioterapeut på Ortopedi, Skånes universitetssjukhus, SUS, genomför just nu ett kvalitetsförbättringsprojekt för ortopedpatienter som ska opereras.

– Vi erbjuder dessa patienter att komma till Hälsoenheten i Malmö, som drivs av Region Skåne, för att testas och för att deltaga i ett träningsprogram. Hittills har ett femtontal personer ställt upp och vi kommer att följa dem genom hela deras vårdförlopp, säger Frida Jonsson.

Stark att opereras

Kandidater till projektet, som är döpt till Stark att opereras, rekryteras genom förfrågan vid de ortopediska mottagningarna på SUS. En del har också anslutit sig genom egenremiss. De som vill deltaga får börja med att svara på några frågor om levnadsvanor, testa syreupptagningsförmåga, greppstyrka och benstyrka samt uppskatta hur mycket man tränar eller bara rör på sig i största allmänhet.

– Vi skiljer mellan fysisk aktivitet och fysisk träning, det senare är mer strukturerat, säger Frida Jonsson.

Med ledning av testresultat och deltagarnas svar anpassar fysioterapeuterna vid Hälsoenheten det träningsprogram som är framtaget för projektet. Själva träningen utförs i entimmespass två gånger i veckan på plats hos Hälsoenheten. För dem som bor långt från Malmö erbjuds att genomföra träningen på hemorten med ledning av fysioterapeut där.

– Men det är populärt att komma till Hälsoenheten, och alla deltagarna är kvar i projektet också, ingen har hoppat av fastän vi söker patienter som har minst sex veckor kvar till operation, konstaterar Frida Jonsson.

Inga elitidrottsmänniskor!

Tidrymden behövs för att det ska kunna hinna bli eventuellt förändrade värden som mäts upp vid andra testtillfället som sker när operationen slutligen ska utföras. Träningsprogrammet ska innebära att patienterna genom detta motionerar på ett sätt som de innan inte har gjort. För några elitidrottsmänniskor vänder sig projektet inte till. Snarare tvärtom.

– De som ligger lite i riskzonen, de som behöver en liten kick för att komma i gång, där har vi våra testdeltagare. För vi vill se vad skillnad det gör att börja motionera.

Syftet med projektet är främst att se ifall risken för komplikationer vid en operation sjunker när patienten har en mer hälsosam livsstil.

Det är tidigare klarlagt att låg syreupptagningsförmåga ökar riskerna med en operation. Precis som övervikt och rökning. Hälsoenheten i Malmö ger numer, bland annat, även hjälp för att sluta röka inför en operation.

– Vårt projekt kan ses som en pilot för en möjlig större undersökning om man vill, och vi ser gärna att Stark att opereras införs som en rutin på sjukhuset; redan nu skickar till exempel Kirurgi intresserade patienter till oss. Projektet har även rönt uppmärksamhet på andra sjukhus i landet vilka har hört av sig och velat veta mer, säger Frida Jonsson.

Projektet söker finansiering

Projektet söker fast finansiering och är i sin nuvarande form tänkt att pågå ett år. Deltagarna, som ska vara över 18 år, följs efter operation upp med kompletterande granskning av bland annat hur många vårddagar som behövdes för dem som ingick i studien.

– Framtiden får utvisa om vi kan göra fler uppföljningar, avslutar Frida Jonsson.

Text och foto: ANNA-MI WENDEL