Den friska tarmfloran

Vi bär på 1 kilo bakterier i våra tarmar, vilka till antalet är tio gånger fler än kroppens egna celler. Äckligt tycker kanske somliga men faktum är att bakterierna är livsnödvändiga.

Blåbär med ”goda bakterier” dundermedicin för magen

Blåbär och nyttiga bakterier är ett riktigt dundermedel för tarmen menar forskaren Åsa Håkansson. Denna kombination kan bromsa inflammation och skydda tarmens slemhinna mot sjukliga förändringar.

Bakteriecocktail för äldre

I ett nytt projekt ska forskare studera om speciella blandningar av nyttiga bakterier, tillsammans med frukt eller bär kan motverka och lindra infl ammationer och förbättra hälsan hos äldre.

Fibrer styrs till rätt plats i tarmen

Rätt kombination av olika slags kostfibrer, eller av kostfibrer och nyttiga bakterier, kan ”målstyras” till precis rätt del av tarmen för att skydda mot vissa sjukdomar. Det menar lundaforskaren Margareta Nyman.

Värna din tarmflora

Radarparet Siv Ahrné och Göran Molin har forskat om probiotika – nyttiga bakterier – ända sedan slutet av 80-talet. När de började sågs detta som ett udda område vid sidan av forskningens huvudspår. Annat är det numera.

Många saknar diagnos för sin glutenintolerans

Nya forskningsrön visar att majoriteten av dem som har glutenintolerans saknar diagnos. Samtidigt har diagnostiken förenklats tack vare effektivare provtagning som nyligen tagits i bruk.

Överdriven laktosskräck skymmer sjukdomsrisk

I Lunds kommun har mer än vart tionde skolbarn intyg om laktosintolerans, mot några få procent för tre år sedan. Vad har hänt? Och vilka sjukdomar förblir dolda när allt fler symtom från tarmen skylls på mjölken?

Screening av tarm räddar liv

Tarmcancer är vanligare i sydsverige än i övriga landet och nu har skåne en unik möjlighet att komma med i ett nationellt projekt som jämför data kring riskgrupper, vilka som deltar i screening och hur deltagarna uppfattar olika typer av screening.

Tumörceller lurar immunförsvaret

– Av de patienter vars kroniska tarminflammation visar sig svår att behandla är det 30–50 procent som efter många års inflammation så småningom får cancer, berättar Anita Sjölander.

Fel kost bidrar till magcancer

– När vi motionerar, äter rikligt med grönsaker men lite av feta köttprodukter, och dricker måttligt med alkohol är risken mindre att drabbas av cancer i mag-tarmkanalen, säger Elisabet Wirfält.

Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation

Det fungerar som en målsökande robot som söker upp skadade ytor på bukhinnan och förhindrar tarmar från att fastna där under läkningsprocessen efter ett kirurgiskt ingrepp.

Livet med stomi kan levas aktivt

Sjukdomen får inte begränsa ens liv. Livet med stomi kan levas aktivt. Finsnickaren, plåtslagaren och tidigare RFSU-ordföranden Gert-Inge Brander i Malmö har levt med stomi sedan han var i 20-årsåldern.

Stomiopererade – utsatta patienter

Bättre bemötande och regelbunden uppföljning av stomiopererade personer, föreslår stomiterapeuten Eva I Persson, för att ytterligare förbättra för en utsatt grupp patienter.

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

Det avancerade nervsystem som omsluter mag-tarmkanalen, kallas för bukhjärnan. Det har fler likheter med hjärnan än med det nervsystem som förbinder hjärnan med kroppens övriga organ. Betyder det att vi kan tänka med magen?

Magmedicin framtidens medel mot ångest

Professor Bodil Ohlssons upptäckter kan på sikt leda till en medicin mot svåra magsmärtor, något som drabbar mellan 10 och 15 procent av svenska folket. Kanske kan det också bli en må bra medicin mot ångest.

Magkänsla vid vårdcentralen i Dalby

– Mår man inte bra i själen så mår man inte bra i magen – eller omvänt om man inte har en mage som funkar så är man inte vän med livet, säger Rickard Ekesbo. Han är distriktsläkare på Vårdcentralen Dalby och specialist i allmänmedicin.

Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna

– Den sväljbara kapselkameran gör att patienter slipper slangar, bedövning, undviker gasinblåsning och utsätts inte för strålning, jämfört med andra former av undersökningar av mag-tarmkanalen, berättar Ervin Toth.

När immunförsvarets spanare slår larm

Det är först när vi blivit magsjuka som vi börjar bekymra oss över våra tarmar och deras slemhinnor. I stället borde vi skänka dem en uppskattande tanke varje dag för det svåra arbete de utför.

Livslånga sjukdomar som inte syns

Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två inflammatoriska tarmsjukdomar som cirka 45 000 svenskar tvingas leva med. Har man en gång fått diagnosen får man dras med sjukdomen livet ut. I dag finns ingen bot.

Dödlig tropisk parasit kräver ny läkarkompetens

De emigrerade till Sverige som unga och friska. Men inkräktarna som medföljde på resan och som sedan dess levt ett gott liv i kroppens kretslopp är ett slumrande hot mot deras liv. När sjukdomen slår till krävs det ofta en erfaren infektionsläkare för att förstå sambandet.

Resistenta bakterier – smittad vid utlandsresan?

I många delar av världen är problemet med resistenta tarmbakterier gigantiskt, framför allt i Indien, Afrika och Mellanöstern. Nu ökar de även kraftigt i Sverige.

Spridning av resistenta bakterier på vårdhem och sjukhus

De resistenta bakterier som människor tar med sig hem från resor runt om i världen, sprids sedan ut i samhället. Extra utsatta för smittorisk är de som vistas på vårdhem och sjukhus och redan är försvagade av sjukdom eller ålder. Många får också antibiotika som kan leda till att resistenta bakterier lättare får fäste.

Akupuntur hjälper vid spädbarnskolik

Det är lätt att förstå den desperation föräldrar till barn med spädbarnskolik känner. Men det finns hopp. Hjälpen kan vara små nålstick i babyns hand visar forskning vid Lunds universitet.

Känsliga metoder i jakten på magsårsbakterien

Helicobacter pylori – magsårsbakterien – är den vanligaste orsaken till inflammation i magsäckens slemhinna. Inflammationen kan utvecklas till magsår och bakterien ökar också risken för olika tumörer i magsäcken. Det är viktigt att utveckla känsliga metoder för att bättre kunna spåra magsårsbakterien.

Hur gick det sen?

Första numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa kom hösten 2004. Här följer vi upp några av de artiklar som publicerades de första åren, och frågar forskarna: ”Hur gick det sen?” Det handlar om forskning kring bröstcancer, värk i muskler och leder samt nanoelektroder i hjärnan.

Kartlägger cancer-DNA för individanpassad behandling

Mjuka nanoelektroder skonar hjärnan

Fort och mycket skadar mest