Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag och de gener vi har fötts med kan vi inte förändra. Ny forskning vid Lunds universitet visar att vi däremot kan modifiera genernas funktion genom de epigenetiska förändringar som sker under livets gång.
Epigenetiska förändringar brukar beskrivas som en länk mellan arv och miljö och inträffar till följd av exempelvis åldrande, kemikalier, läkemedel, kost, motion och droger.
Forskare kan nu visa att hälften av de kända genetiska riskvarianterna för typ 2 diabetes kan påverkas av epigenetiska förändringar som i sin tur inverkar på de insulinproducerande cellernas funktion.
– Det innebär att vi kan få ett verktyg för att påverka riskgenernas funktion, förbättra insulinutsöndringen och på det sättet minska risken för diabetes, säger Charlotte Ling, Lunds universitets Diabetescenter, som idag publicerar en undersökning om epigenetiska effekter vid typ 2 diabetes i tidskriften Diabetologia.
Förändringar i insulinproducerande celler
Den epigenetiska faktor som har undersökts är en kemisk förändring på DNA-strängen i ett bestämt mönster så kallade DNA-metyleringar.
– Vi har visat att 19 av 40 kända genetiska riskvarianter för typ 2 diabetes påverkas av DNA-metylering. Det i sin tur förändrade de insulinproducerande cellernas funktion, konstaterar Charlotte Ling och fortsätter:
– Och det här är viktigt. Mängder med forskare har ägnat mycket tid och resurser på att kartlägga vår arvsmassa och för att hitta genetiska riskmarkörer för diabetes liksom andra sjukdomar. Vi vet att det finns genetiska varianter som ökar risken för typ 2 diabetes men varför de gör det är i de flesta fall inte känt. Nästa steg är att ta reda på det och efter den här undersökningen av de genetiska riskvarianterna kan man säga att den ökade risken i flera fall troligen beror på att de är DNA-metylerade i olika grad.
Påverkar mängden insulin
Forskargruppen har undersökt insulinproducerande celler från 84 avlidna donatorer och det är första gången en epigenetisk studie av de 40 riskmarkörerna för typ 2 diabetes har genomförts.
Den aktuella undersökningen visar att DNA-metylering av genetiska riskvarianter för diabetes påverkar de insulinproducerande cellerna på flera olika sätt, som mängden insulin de innehåller och mängden de förmår utsöndra till blodomloppet.
– Nästa steg i vårt arbete är att testa om vi kan minska risken för typ 2 diabetes genom att ändra graden av DNA-metylering i de genetiska riskvarianterna för sjukdomen.
Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 11 mars 2013