Hypotermi, kylbehandling av kroppen och hjärnan, ner till 33 grader är den metod som används världen över för behandling vid hjärtstillestånd. Men ju lägre kroppstemperatur desto större risk för biverkningar.
Under ledning av forskare vid Lunds universitet visar nu resultaten av den största internationella kliniska studien någonsin på hjärtstoppspatienter att temperaturen inte behöver sänkas. Det är lika effektivt att hålla jämna 36 grader och inte låta febern stiga.
Resultaten publiceras nu i New England Journal of Medicine, NEJM, och samtidigt är flera av forskarna bakom studien på plats i USA för att presentera de nya rönen vid American Heart Associations möte i Dallas. Resultaten kommer därefter att presenteras på flera internationella möten.
Lika effektivt att inte kyla
Den metod, nedkylning av kroppen och hjärnan till 33 grader, som idag är praxis världen över för behandling av hjärtstillestånd har sitt ursprung i två kliniska studier publicerade 2002, också de i NEJM.
Den nu aktuella studien har pågått mellan 2010 och 2013, har genomförts på 36 sjukhus i tio länder i Europa och i Australien och omfattar 950 patienter. Huvuddelarna i studien var att dels undersöka den optimala temperaturen för hypotermibehandling av hjärtstilleståndspatienter, dels undersöka de överlevandes neurologiska funktion och livskvalitet efter utskrivning från sjukhus.
Färre biverkningar
– Våra resultat visar att det är lika effektivt – både för överlevnad och återhämtning av neurologisk funktion – att fokusera på att undvika febern som följer med hjärtstoppet. Vi behöver alltså inte kyla ner kroppen och hjärnan till 33 grader. Detta är naturligtvis viktigt eftersom nedkylning till lägre temperaturer medför större risker för infektion, blödning och andra biverkningar, säger Niklas Nielsen, läkare vid Helsingborgs lasarett, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare till den aktuella studien.
Patienter som kommer till sjukhus med hjärtstillestånd får intensivvårdsbehandling med nedkylning och respiratorvård. Cirka hälften av dessa överlever. Det dagliga livet fungerar rätt väl för de som överlever, men cirka 30 procent av hjärtstoppspatienterna har nedsättningar i sin kognitiva förmåga med exempelvis försämrad minnesfunktion.
Rehabilitering viktig
– Hittills har dessa personer inte haft någon självklar plats i vården för rehabilitering och en av våra viktigaste uppgifter är att identifiera dessa patienter och skräddarsy rehabiliteringsbehandling för dem. Medianåldern för hjärtstopp är drygt 60 år och det är ganska många yngre som drabbas. Rehabiliteringsvård kan för enskilda betyda skillnaden mellan att kunna återgå till sitt arbete eller förbli sjukskriven, säger Niklas Nielsen.
Forskarna planerar nu att analysera patientunderlaget ännu mer ingående för att se om det kan finnas vissa patientgrupper som ändå kan ha nytta av nedkylning till 33 grader och om det finns effekter på mer detaljerad kognitiv nivå.
Text: KATRIN STÅHL
Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, 18 november 2013